LRF var inbjudna och deltog tillsammans med representanter ur nätverket, flera riksdagspolitiker, kommunpolitiker och några tjänstemän från Finspång och Motala kommun, länsrådet och avdelningschefen för djur, landsbygd och livsmedel på länsstyrelsen.

- Vi besökte drabbade djurägare och landsbygdsbor. Längs vägarna bor det många människor och intrycken där på plats gjorde det tydligt att de öppna landskapen och naturbetesmarkerna inte på något vis kan tas för givna. Det krävs stora insatser med staket och underhåll, berättar Anna Åman, skogs- och viltansvarig på LRFs regionkontor.

Länsstyrelsen lyhörda för målkonflikter och boendes oro

Länsrådet Ann Holmlid och berörd enhetschef Maria Leclercq var lyhörda.

- De resonerade utifrån ett helhetsperspektiv där djurhållningen och livsmedelsproduktionen behöver värnas ur miljöperspektiv, men även utifrån viktiga mål i livsmedelsstrategin som syftar till ökad produktion av livsmedel. De var även lyhörda för den oro som uppkommer med att bo i och nära vargreviret, säger Anna Åman.

Tydliga medskick gällande skyddsjakt

Under sommaren beslutade länsstyrelsen i Östergötland om skyddsjakt på en varg. Processen var en utmaning för att få beslutet att hålla juridiskt. Politikerna som var med fick tydliga medskick att om vargen ska kunna finnas i områden med många tamdjur och landsbygdsboende måste skyddsjaktsregler och riktlinjer vara betydligt mer generösa, för att snabbt kunna ta bort individer eller grupper av individer som stör djurhållningen eller skapar stor oro. Diskussionerna kom även in på att det är viktigt att enskilda personer inte ska behöva vara oroliga att anmäla problem eller tillämpa skyddsjakt. Det behöver kunna vara sekretessbelagt. Idag förekommer hat, hot och handlingar som försvårar skyddsjakt.

Matproduktionen behöver prioriteras

Riksdagen tog 2013 beslut om 170–270 vargar i Sverige och att socioekonomisk hänsyn ska tas. Antalet vargar man bedömer ska finnas i landet har ”smyghöjts” under åren, och nu är övre gränsen för vad landet klarar passerad.

- Nu måste man fokusera på andra mål som att livsmedelsproduktionen ska öka och att den biologiska mångfalden värnas i kulturlandskapet, i hela länet och landet. Människor ska kunna känna sig trygga i sin boendemiljö och känna framtidstro för sina företag. I debatten och opinionen behöver rovdjursfrågan nyanseras och vägas in i andra samhällsviktiga mål och förutsättningar, det är inte bara ett problem för bonden utan minst lika viktigt för samhället och framtida livsmedelsförsörjning. Tyvärr blir det nu enskilda medborgare som får stå för konsekvenserna både ekonomiskt och socialt och det är inte rättssäkert, säger Jonas Edlund, med ansvar för skogs- och viltfrågor i LRFs regionstyrelse.

LRF vill modernisera rovdjursförvaltningen

LRF tycker att det är hög tid att modernisera rovdjursförvaltningen utifrån de förutsättningar som råder nu, innan fler lantbrukare lägger ned verksamheten och de biologiskt värdefulla markerna växer igen.

Jonas Edlunds samlade intryck av allas berättelser och oro är att det inte fungerar med ett vargrevir i Långbogens kringområde och att reviret bör tas bort. 

Resan ägde rum måndagen den 24 augusti.

LÄNK: nätverket Trygg Landsbygd