En lantbrukare som drabbats hårt är Robert Emanuelsson på gården Haddorp, söder om Linköping. När infrastruktur ska fram till samhällen som Skeda och Brokind finns ingen annan väg än över hans marker. Ett av alla exempel är när fiber skulle grävas ned.

sormost18robertemanuelsson_redigerad.jpg
Robert Emanuelsson.

- Jag träffade entreprenörerna innan och vi pratade om hur de skulle gräva. De sa att de aldrig gör något fuskjobb. Senare fick jag ett samtal från en granne som uppmanade mig att åka och titta till marken där de grävt, och när jag kom dit hade de kört sönder dräneringen och lagat med plastpåsar!

Robert är i grunden en positiv människa och ser behovet av infrastrukturen, men erfarenheterna genom åren gör att han inte har något gott att säga om bolagen som utför jobben eftersom han får problem varje gång.

- Det är deras sätt som upprör mest. De åker bara ut på åkern utan att bry sig om att de kör sönder grödor eller orsakar djupa körspår för att det är för mjukt och blött. Vid ett enda tillfälle har jag varit med om att en ung kille frågat hur han skulle köra för att undvika skador. Kommunikationen fungerar inte heller. Personer som lovar att höra av sig när problem har uppstått gör inte det och till slut orkar man inte driva det längre. Det är hela tiden så mycket annat på gården som man behöver göra. För alla markägares skull hoppas jag att vi kan hitta sätt för framtiden så att det inte fortsätter så här.

Tobias tog strid och fick rätt vid lantmäteriförättningen

Tobias Joelsson, odlar potatis på gården Mjölorp i Vreta Kloster. Han tog strid när det kommunala bredbandsbolaget försökte armbåga sig fram för att gräva ned fiber.

- Det började med en aggressiv kampanj där de under en kort tidsperiod ville att jag skulle skriva på deras markupplåtelseavtal. Jag kontaktade LRF och under ett möte med kommungruppen fick vi rådet att inte skriva på, vilket jag inte gjorde. Bolaget ringde sedan och tjatade likt en telefonförsäljare.

Det resulterade så småningom i att Tobias bokade ett möte med dem.

- Under mötet försäkrade de att de har full koll, men när jag frågade om dräneringen så hänvisade de till att de använder sig av Ledningskollen, men där finns inga dräneringar med. Jag har även nedgrävd bevattning till potatisen och var livrädd att de skulle gräva sönder den. Därför ville jag skriva ett ordentligt avtal som reglerar eventuella skador, tidsperspektiv för lagningar och viten om det inte sker tillfredsställande. Helt enkelt samma avtal som de själva använder till underentreprenörer, men då sa cheferna nej.

Så här långt fram i processen börjar bolaget säga till boende i området att det är Tobias fel att de inte får bredband, vilket skapar ilska och osämja i bygden. Han får då försöka förklara och gjuta olja på vågorna bland arga grannar.

- Till slut gick ärendet till lantmäteriförrättning, vilket var jättebra för mig. Externa aktörer kunde då fastställa riktiga ekonomiska värden på grödor, dräneringar, bevattning med mera och sätta villkoren. Det slutade med det jag hela tiden försökt säga, men som de inte lyssnat på, säger Tobias som tycker att det har varit en jättejobbig process som tagit väldigt mycket energi.

Hans körde av en 12 000 volts elkabel med plogen

Ett tredje exempel finns hos Hans Eriksson i Flistad, Maspelösa, som körde av en elkabel på 12 000 volt med plogen.

Han var med ute i fält när kabeln skulle grävas ned och bad om att den skulle läggas på en meters djup istället för 80 centimeter, och det gick bolaget med på efter att Hans förklarat hur åkermarken brukas.

- När jag plöjde av kabeln låg den på 20 centimeters djup. Jag märkte inte när det hände, men det blev strömlöst i hela byn. Det här är inget att leka med, det är en stor säkerhetsfara!

När kabeln lagades hamnade cirka 25 av de 600 – 700 metrarna kabel på rätt djup. Hans krävde sedan provgrävningar för att se vilket djup resten av kabeln faktiskt låg på. I snitt var det 45 centimeter ned i marken, vilket är alldeles för grunt. Det resulterade i att hela kabeln fick grävas om. Han har också råkat ut för att kabeln kommit upp vid rensning av ett dike, då den saknade den kabelförstärkning som ska finnas där.

- När allt till slut var klart ringde bolaget och frågade mig om jag var nöjd nu. Men det är ju inte jag som ska vara nöjd. Det borde ligga i deras intresse att elkablarna ligger på rätt djup och inte utgör säkerhetsrisker för vare sig personer eller driften, säger Hans Eriksson som trots allt tycker det är bra att bolaget passat på att utföra jobben vid tider då han inte haft växande gröda på marken.

Rune försöker förändra genom att sprida kunskap om problemen

I hela sitt liv har Rune Carlsson jobbat med vattnets betydelse för att jordbruksmarken ska kunna fortsätta producera livsmedel på ett hållbart sätt. Bland annat som täckdikningsentreprenör, studiecirkelledare för ”Äga och förvalta diken” och konsult.

sormost18runecarlsson.jpgRune Carlsson.

- Jag har sedan ett antal år upptäckt söndergrävda dräneringar och elkablar som ligger på fel djup hos flera av mina kunder. Och jag får det vidimerat i grupper på Facebook att det är ett problem. Många känner igen sig, säger Rune.

Det här har fått Rune att reagera. I kontakter med el- och fiberbolag har han mötts av ointresse och nonchalans, men han fortsätter att kämpa för förändring. Han har löpande kontakt med olika bolag och har tagit fram en föreläsning, som han vid några tillfällen använt för att uppmärksamma dem på skador, vad det leder till och vad man kan göra för att undvika problem när de genomför sitt uppdrag att bygga ut infrastrukturen.

- Tyvärr saknas kunskap hos projektledare, projektörer, besiktningsmän och entreprenörer - men även hos många lantbrukare. Med bättre kunskap skulle många av de här kostsamma skadorna kunna undvikas, säger Rune som vill synliggöra vad som kan inträffa på dina åkrar.

Han tycker att medvetenheten stiger hos lantbrukarna, men uppmanar alla till att vara uppmärksamma.

Högaktuellt när samhället behöver bygga ut elnätet i energiomställningen

- Frågan är fortsatt högaktuell. Lyssnar man på energiminister Anders Ygeman behöver samhället utöka elnätet kraftigt framöver för att klara kommande behov i omställningen till förnybar energi, vilket i sin tur ökar risken för ännu mer skador på den värdefulla jordbruksmarken, avslutar Rune Carlsson.