Det var glada pristagare som tog emot och hälsade välkommen till Vånga i Häradshammar på Vikbolandet. Niclas visade runt på gården och berättade om företagets resa från start till idag.

Det började 1995. Då tog de över Annelis föräldragård.

- Vi startade upp i blygsam skala med 4-5 dikor. Två år senare, 1997, gjorde de första strutsarna entré. Då köptes en tupp och höna in och uppfödningen började därifrån, berättar Niclas.

Utveckling och framtidsplaner

Nu finns det ett 100-tal strutsar på gården, men under ett år föder de upp och slaktar cirka 150 strutsar. Under 90-talet var det en hype kring strutsen. I strutsföreningen fick Anneli och Niclas ett medlemsnummer på strax över 400, men idag är det endast ett 20-tal producenter kvar. Under årens lopp har djurantalen vuxit och det har tillkommit fler ben i företaget. Till exempel gårdsslakteriet för både egen och extern slakt, en lokal för event där de kan servera 100 gäster och en gårdsbutik. Gården på Vikbolandet har en areal på cirka 100 hektar, men det har också tillkommit 25 hektar i Björkvik i Sörmland. I framtidsplanerna finns en ny ligghall för 50 dikor, vilket är det dubbla antalet mot idag. Rasen de fastnat för är Angus. Som jämförelsetal kan nämnas att genomsnittsbesättningen för dikor i Sverige är 19 stycken.

Samarbete med Kolmårdens djurpark

På gården finns också några lamor, som inte längre fick plats på Kolmårdens djurpark. En fördel med lamorna är att de betar rent i hagen efter strutsarna, som är riktiga finsmakare.

- Vi har en bra relation med djurparken, och det är till deras veterinärer vi ringer om strutsarna behöver vård eftersom vanliga veterinärer inte är nischade på struts.

En struts väger mellan 100-120 kilo. De värper ett ägg var tredje dag ungefär. Äggen, som väger drygt 1,5 kilo, plockas undan för att de ska fortsätta värpa. Vid lysning är ungefär 75 procent av äggen befruktade och flyttas till kläckeriet, resten används till matlagning och bakning. Strutsar är lättskrämda djur, så beteshagarna kräver höga viltstaket när de går ute och betar sommartid. Under vintern när de står inne äter de hö, ensilage och hel spannmål eller foderblandning. Och så behöver de en hink småsten med jämna mellanrum för att kunna mala maten, eftersom de saknar tänder.

Struts tittar ut_webbstorlek.jpg

Årets tema för priset - konsumentkontakter

Utmärkelsen Årets nötköttsföretag har olika teman varje år. I år fokuserar kriterierna bland annat på marknadsföring och att man visar upp verksamheten mot konsument, och det är något som våra pristagare jobbat mycket med och är duktiga på.

- I början åkte vi runt på marknader och lade mycket tid på kundkontakter för att marknadsföra oss, säger Niclas.

Idag är det mer genom föreningen Östgötamat, Facebook och den egna hemsidan som marknadsföringen sker. Han berättar att turisterna under sommaren är bra kunder och att det finns ett stort intresse att besöka gården. Strutsarna är ett dragplåster. Ett år utan pandemi kan de ha 10 000 besökare. Närheten till kusten och andra besöksmål i området är en fördel. Säljkanaler är Ica-butikerna i Arkösund och Östra Husby samt Ica Maxi i Norrköping och Linköping. Paret Nordqvist köper också in djur från andra gårdar på Vikbolandet under varumärket Vikbolandskött och har en omfattande legoslakt i gårdsslakteriet, vilket möjliggör för fler företagare att producera direkt till konsument.

Anneli och Niclas ser möjligheter.

- Strutsskinnen skickar vi till ett garveri i Italien. Det är lågt betalt, men dumt att inte ta tillvara. Alternativet är att vi får en kostnad för att bli av med dem efter slakt.

Strutsfett är bra till hudsalvor och fett från nötdjur kan användas på kottar med användningsområde att tända grillen. Dessa produkter, väskor och andra skinnprodukter säljs i gårdsbutiken tillsammans med inredning så som lampor av äggskal och såklart de olika köttprodukterna.

Goda förebilder väl värda priset

LRFs ordförande Jeanette Blackert och vice ordförande Per Wendler lämnade tillsammans med Östra nötköttsproducenternas representanter Magnus Wessman och Linnea Borgenvall över blommor, diplom och en gedigen skärbräda i trä till mycket glada och lite överraskade pristagare. I priset ingår att åka till Köttriksdagen i höst, där de regionala pristagarna är med och tävlar om den nationella titeln Årets nötköttsföretag 2021.

- Anneli och Niclas är goda representanter för branschen och väl värda det här priset. Vi tycker att de med bravur uppfyller kriterierna för utmärkelsen, säger Per Wendler.

 

Motivering: Anneli och Niclas Nordqvist prioriterar hela kedjan – från djurens välbefinnande hela vägen till konsument. De är fantastiskt duktiga på konsumentkontakter och att marknadsföra sina produkter ut till kund. Företagets marknadsföring genomsyras av deras engagemang för kvalitetskött oavsett djurslag. Med det egna slakteriet kan de erbjuda sina kunder en produkt som i många fall är född, uppväxt, slaktad och styckad på samma ställe, vilket konsumenterna idag efterfrågar. Företaget är sedan 2002 en välbesökt studiebesöksgård.