När det gäller de riktigt stora bränderna, som inbegriper många markägare, finns önskemål från markägarhåll om att arbetet med bevakning eller eftersläckning samordnas av försäkringsbolagen i liknande modeller som användes vid den stora branden i Västmanland 2014.

Arbetet med brandbevakning kan pågå många månader, särskilt när mycket torra marker brunnit och branden gått djupt ner i marken.

I bränder av mindre omfattning kanske detta inte kan ordnas kollektivt och då är det markägarens ansvar att själv ta hand om bevakningen så att nya bränder inte blossar upp och tar fart.

- Eftersläckningen är svåraste pucken att hantera som privat skogsägare, säger jägmästaren Karin Nolén, LRF Jämtland och LRF Västernorrland.

Hon säger att det är ett långvarigt och inte minst farligt jobb som kräver kunskap.

Det finns stora risker med träd vars rötter brunnit men som fortfarande står upp och som kan falla vid en vindpust. Det finns också risk för att branden blossar upp och om man inte varit noga med hur man rört sig kan man bli instängd.

- Man kan sköta jobbet på flera sätt, några kör med fyrhjuling, andra går runt med kratta och vattendunk och några använder drönare, säger hon.

När det gäller ersättning från försäkringsbolagen – om man haft skogen brandförsäkrad – kan arbetet med brandbevakning eventuellt ersättas.

- Man bör kolla vad som gäller i försäkringen innan man tar olika beslut, säger hon.