Rapporten ”Så klarar det svenska jordbruket klimatmålet” tittar på hur svenskt jordbruk ska nå klimatmålet till 2045. Resultaten konstaterar att svenskt jordbruk är resurs- och klimateffektivt. Det finns stora möjligheter att nå klimatmålen och samtidigt stärka konkurrenskraften. Sverige kan även göra global nytta genom produktion och konsumtion av svensk mat.

Rapporten lanserades på ett seminarium på IVA, Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademin, där Hilda Runsten, chef för miljöenheten på LRF, samt Peter Borring, ordförande för LRF Östergötland deltog. Tillsammans med representanter från akademin, livsmedelskedjan, finanssektorn och riksdagens Jordbruksutskott diskuterades hur konkurrenskraften ska stärkas och klimatnyttan öka.

5 punkter som tas upp i rapporten

1. Svenskt jordbruk är resurs- och klimateffektivt i ett internationellt perspektiv, och redan i dag producerar svensk växtodling energi och protein som räcker till 26 miljoner människor.
2. Svensk djurhållning är mycket klimateffektiv. Svensk mjölk-, nötkötts- och äggproduktion har bland de lägsta klimatutsläppen inom EU.
3. Sverige importerar en stor andel animalieprodukter. Till exempel är drygt 40 procent av allt nötkött importerat, och knappt 60 procent av all ost.
4. Jordbruket kan öka inlagringen av kol till upp mot 1,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år 2045, bland annat genom att hålla marken bevuxen större delen av året.
5. Svenskt jordbruk kan bidra med mer biomassa för energianvändning och drivmedelsproduktion. Idag produceras cirka 3 TWh, men det finns potential för att år 2050 producera cirka 40 TWh per år.