I samtliga globala rapporter om markanvändning lyfts Sveriges lantbruk som ett gott exempel för övriga världen.

OECD-rapporten från 2017 visade att Sverige är ett av få länder som kan öka produktionen utan att öka klimatpåverkan, Naturvårdsverkets PRINCE-rapport visade att klimatpåverkan på svenska mattallrikar till största delen beror på importmaten, en SLU-rapport visar att Sverige är bäst på att minska övergödningen och när IPCC-rapporten kom i somras lyftes också det svenska lantbruket som ett föredöme.

När Lunds universitet anordnade ett seminarium kring årets forskarrapporter var LRFs styrelseledamot Lena Åsheim en av talarna.
- Tack till er som gör dessa rapporter. Vi tar dem på allvar men det går inte att dra enkla one liners om hur jordbruket ska skötas. Det är väldigt komplexa system. Av LRFs 120 000 företagsmedlemmar finns det knappt två gårdar som har samma förutsättningar, sa Lena Åsheim.

Lena Åsheim var också tydlig med att Sverige har ett av världens mest klimatsmarta jordbruk och världens hårdaste lagar och regler vad gäller miljö och djuromsorg. Dessutom jobbar många svenska lantbrukare med frivilliga miljöinitiativ genom bland annat Greppa Näringen.

Kalkylen måste gå ihop

Men trots olikheterna så finns det en likhet som alla företagare i hela världen har: Att kalkylen måste gå ihop.
- Vi är företagare. Vi ska leva på det, men även alla ni som inte är bönder ska leva på det vi gör. Vi vill öka vår produktion för att minska konsumtionens klimatpåverkan men vi måste få lönsamhet i det. Många blir överraskade att havre inte är särskilt lönsam gröda här i Skåne till exempel.
Men den marknadsekonomiska biten kommer sällan fram i forskarrapporter, något som Lena Åsheim anser är en stor brist.

- Många högskolor och universitet studerar och analyserar idag markanvändning och livsmedelssystemet utan att vara kunniga om lantbruket och marknadskrafterna. Då blir det ofta felaktiga och alltför förenklade slutsatser. Politiska styrmedel har påverkan, men marknadskrafterna har mycket större påverkan. Ekonomer och beteendevetare behöver få en större roll i dessa rapporter. Mer forskning närmare näringens behov. Gör man inte det så blir det dåligt implementerat. Det vill vi inte ha. Vi vill driva omställningen till ett riktigt hållbart jordbruk och samhälle.

"Avloppen är en resurs som inte används"

En annan sak som Lena lyfte var det cirkulära systemet.
- Här är vi usla. Stadens avlopp är en resurs som inte används, det är något vi gemensamt måste utveckla. Både stad och land.

SE MER: Här är hela seminariet från Lunds universitet