Skärpta uppdrag kommer sannolikt öka chanserna att nå livsmedelsstrategins mål, om mer svenskproducerad mat till 2030.

För klimatet är det viktigt att produktionen ökar. Naturvårdsverkets rapport om miljöpåverkan från svensk konsumtion, den så kallade Prince-rapporten, visar tydligt att svensk matproduktion är klimatsmart. Genom att fler kan välja svenska livsmedel så kan vårt klimatavtryck minska.

Det har nu gått 2,5 år sedan riksdagsbeslutet om livsmedelsstrategin, och det är dags för regeringen att använda hela sin verktygslåda. För att nå målen måste regeringen se till:

  • Att myndigheterna samverkar.
  • Att ansvar för en ökad livsmedelsproduktion läggs på fler myndigheter.

Det ska inte gå att ducka för ansvaret om en ökad svensk livsmedelsproduktion. Det är ett ansvar som måste tas av många och tydligt delegeras av regeringen. Insatsen per myndighet är viktig men för att nå hela vägen måste myndigheterna samverka mer med varandra.

Livsmedelsproduktion är en komplex verksamhet och fler myndigheter än vad man kan tro påverkar produktionsmöjligheterna. Prioriterade områden, som högre rättssäkerhet, bättre förståelse för företagande och en jämn och hög förvaltningskompetens, kan bara uppnås om myndigheter utbyter erfarenheter och fakta med varandra.

Redan när livsmedelsstrategin antogs gavs främjandeuppdrag till några få myndigheter. Året därpå följde en sen regeringsbildning som påverkade den tillfälliga regeringens möjligheter till tydliga regleringsbrev inför 2019. I år finns dock alla möjligheter att fylla regleringsbreven med tydliga uppdrag.

Tre myndigheter förtjänar extra uppmärksamhet – Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket. Anledningen är att deras verksamhet utgör basen för att bondens produktion ska vara möjlig.

Här följer en sammanfattning av de uppdrag som LRF vill ska gå till dessa myndigheter.

Livsmedelsverket ska tillsammans med Konsumentverket och Upphandlingsmyndigheten ge konsumenter kunskap om svensk livsmedelsproduktion, så att de kan göra medvetna val, inte minst för klimatet. Det gäller områden som livsmedelssäkerhet, miljöpåverkan, djurvälfärd, antibiotikaanvändning, självförsörjning och hållbar samhällsutveckling.

Livsmedelsverket ska dessutom delta i arbetet med att ta fram storheter för att mäta områden som livsmedelssäkerhet, miljöpåverkan, djurvälfärd med flera. Dessa två uppdrag, om mer kunskap och möjlighet att mäta, är viktiga för konsumenternas möjlighet att påverka klimatutvecklingen i en positiv riktning.

Naturvårdsverket, Livsmedelsverket och Jordbruksverket ska arbeta för att både förenkla och förkorta jordbrukets tillståndsprocesser. Myndigheterna ska också tillsammans undersöka möjligheterna för en nationell satsning på digitaliserad tillsyn och kontroll i livsmedelskedjan. Dessa åtgärder skulle förenkla administrationen för både myndigheter och företagare och frigöra tid och resurser till att förverkliga livsmedelsstrategins mål.

Naturvårdsverket och Jordbruksverket ska få i uppdrag att föreslå åtgärder för att hantera landets viltstammar. I förlängningen kan det minska de enorma skador som bland annat vildsvin gör i svenska grödor. Den årliga notan som bara vildsvinen orsakar livsmedelsproduktionen ligger på 1,1 miljarder kronor årligen.

En bonde från Småland fick en fråga om potentialen att utveckla företaget. Han svarade att om man bara tar bort vildsvinsplågan och de krångliga myndighetskontakterna så finns det bara möjligheter!

Det säger något om att hinder faktiskt inte är oövervinneliga, att ambitionen och framtidstron hos bonden finns och att vi har satt fingret på vilka förändringar som behövs. Nu är det dags för verkstad.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF

Debattartikeln publicerades i Dagens Samhälle den 5 november 2019. 

LRF vill se följande uppdrag från regeringen till totalt 21 myndigheter.