Totalt 21 myndigheter och organisationer deltog i Jordbruksverkets seminarieövning för att bygga upp beredskapen mot den allvarliga sjukdom som vildsvinsstammen kan sprida till svenska tamgrisbesättningar.

Den dödliga sjukdomen sprider sig allt mer i Europa och finns nu även i gränstrakterna mellan Polen och Tyskland.

Den största spridningsrisken är om människor tar med sig smittat kött, exempelvis i form av en korvmacka med lufttorkad salami, och kastar den på en plats där vildsvin kan komma åt den.

Planen: Isolera i tre zoner

Jordbruksverkets plan, om smittan kommer till Sverige, är att isolera det drabbade området i tre zoner. I det inre isoleras vildsvinen för att smittan ska självdö med djuren och i den yttre sker hård jakt för att minska att reducera stammen så att smittan inte kan spridas från djuren i den inre smittade skyddszonen. Det scenariot har redan utspelats i Belgien, där det mesta tyder på att smittan nu är utrotad. Denna taktik får givetvis stor negativ påverkan för samtliga invånare och företagsverksamheter i det drabbade området så länge bekämpningen pågår.

Flera gröna näringar riskerar att drabbas

– Det är därför viktigt att förstå att den afrikanska svinpesten inte bara riskerar att drabba svenska grisuppfödare, utan även andra gröna närings som skog, spannmåls- och trädgårdsodlingar inom ett drabbat område, säger My Sahlman, veterinär expert, och Anders Drottja, krissamordnare, som båda deltog som LRF-representanter i stabsövningen ”Gyllenborste” i Norrköping under två dagar.

– Hotet finns framför dörren, men vi ska inte måla upp ett värre scenario än det är just nu. Risknivån bedöms till 3 på en 6-gradig skala. Tidig upptäckt är helt centralt för att kunna isolera smittan. Tjeckien har lyckats utrotat den och Belgien på god väg, säger Håkan Henrikson, näringslivschef och chefsveterinär på Jordbruksverket.

Människan är den största risken

Mänsklig spridning av smittan bedöms av SVA, Statens Veterinärmedicinska Anstalt, som den största risken för spridning till och inom Sverige. För att kunna hantera ett svinpestutbrott handlade därför seminarieövningen om att förbättra samverkansförmågan mellan myndigheter och organisationer.

Den gick bland annat ut på att få en förståelse för de olika aktörernas roller och ansvar och skapa en gemensam och tydlig handlings- och kommunikationsplattform. Mötet inriktades även på att hitta former för samverkan på nationell, regional och lokal nivå.

LRFs roll: En förbindelselänk

LRFs roll blir till stor del att vara förbindelselänk mellan våra medlemmar och myndigheterna, samordna lokala informationsmöten via lokala LRF-grupper, stötta både drabbade och kringliggande gårdar och även hantera det förväntade trycket från media vid ett ASF-utbrott.

Den tänkta hanteringen vid ett pestutbrott är att det smittade området avgränsas. En grisgård inom smittat område blir inte isolerad initialt så länge djurbesättningen inte är smittad, men besättningen måste biosäkras, troligen genom elstängsel och desinfektion. Slakttransporter kan sannolikt tillåtas hämta djur från gård inom isolerat område så länge besättningen är smittfri. Vanlig jordbruksverksamhet inom området påverkas i högre grad och måste då anpassas efter situationen.

Rapportera dött vilt

Jordbruksverket behandlar nu alla inspel från övningsdeltagarna och kommer med en rapport om tänkt handlingsplan i slutet av januari.

SVA påminner också alla lantbrukare och övriga markägare om att vi kan förebygga genom att rapportera upptäckt av dött vilt till www.rapporteravilt.sva.se eller ringa 018-67 40 01.

Läs mer!

Jordbruksverket: Här är all info samlat
Följ spridningen: Kartan som visar utbredningen
Du som ska på jaktresa utomlands: Läs detta