Läs hela debattartikeln här eller nedan

En stor del av antalet nya eller förändrade regler, och uppskattningsvis hälften av regelbördan som berör svenska företag följer av EU-lagstiftningen.

På många områden har de nationella regelverken ersatts av ett gemensamt regelverk på EU-nivå med syfte att ge samma spelregler och förutsättningar för alla företag att verka och konkurrera på den gemensamma europeiska marknaden.
Det är bra, men förutsätter att Sverige och övriga EU-medlemsstater inte ställer strängare krav vid genomförande, tillämpning och tolkning än vad EU-lagstiftningen kräver, så kallad överimplementering.

Det finns i dag ingen klar bild över vilka effekter svensk överimplementering av EU-regler får för svenska företag. Detta beror på att konsekvenser av överimplementering inte utreds och redogörs för innan beslut fattas.

I en rapport framtagen av Näringslivets regelnämnd (NNR) har vi därför lyft fram 13 konkreta exempel där Sverige har genomfört lagstiftningen på ett strängare sätt eller gjort striktare tolkningar än vad EU-lagstiftningen kräver.

Jämförelser görs också med några av våra grannländer. Exemplen omfattar lagstiftning bland annat inom områdena transport, livsmedel, redovisning och finans, miljö och upphandling.

Våra exempel visar att överimplementeringen medför negativa effekter för såväl små som stora svenska företags konkurrenskraft.

Överimplementeringen innebär till exempel att Sverige har valt att utvidga tillämpningsområdet så att fler företag omfattas eller att regelkrav lagts till utöver det som krävs i direktivet.

Vidare att man har behållit svenska nationella regler som är mer omfattande än vad som krävs av det aktuella direktivet och att strängare sanktioner eller andra efterlevnadsmekanismer används än vad som är nödvändigt för att genomföra lagstiftningen på ett korrekt sätt.

För att undvika de negativa effekter som överimplementering innebär för svenska företag presenterar vi ett antal förslag på åtgärder till regeringen:

1. Utgångspunkten bör vara att det svenska genomförandet och tillämpningen/tolkningen av EU-rätten inte ska försämra företagens konkurrenskraft.
Vi ser därför positivt på riksdagens tillkännagivande till regeringen i denna del, som vi menar behöver omsättas i praktiken.
Vidare bör utgångspunkten också vara att det är EU-lagstiftningens miniminivå som ska gälla vid genomförande och tillämpning. I de fall det bedöms finnas anledning till att gå utöver EU:s krav så måste det motiveras och tydliggöras samtidigt som effekterna analyseras noga.

2. Vi behöver jämföra med hur andra länder genomför och tillämpar/tolkar EU-lagstiftning. Ett nordiskt samarbete på detta område vore naturligt och skulle bidra till att minska skillnaderna mellan våra länder och även kunna leda till bättre gehör för våra specifika förutsättningar i diskussioner på EU-nivå.

3. Sverige behöver en genomarbetad process med proaktivt arbete och kontinuerlig dialog med näringslivet för analys och input till regeringen i dessa frågor.

Bilda därför ett rådgivande forum till regeringen med företrädare för stat, näringsliv och övriga intressenter. Andra länder arbetar så i dag, exempelvis Danmark och Storbritannien.

Väl avvägda beslut kan endast fattas genom att ha en klar bild över vilka effekter lagar och regler får för svenska företags förutsättningar och svensk konkurrenskraft i Sverige, och det i ett så tidigt skede som möjligt i beslutsprocessen.

På så sätt kan överimplementering undvikas vilket i sin tur leder till att de svenska företagen kan verka och utvecklas på samma villkor som andra företag inom EU.

Andrea Femrell, Vd, Näringslivets regelnämnd NNR
Andreas Åström, Chef näringspolitik och kommunikation, Almega
Fredrik Nordström, vd, Fondbolagens förening
Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef, Företagarna
Anders Holmestig, vice vd, Lantbrukarnas riksförbund
Tove Larsson, näringspolitisk chef, Livsmedelsföretagen
Peter Thörn, förbundsordförande, Småföretagarnas riksförbund
Hans Lindberg, vd, Svenska bankföreningen
Tanja Rasmusson, näringspolitisk chef, Sveriges byggindustrier
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef, Transportföretagen

LÄS MER: Var tredje företagare anser att regelkrånglet har ökat