REPLIK DN DEBATT 17/12. Mycket i den klimatpolitiska handlingsplanen pekar i rätt riktning, men det saknas en övergripande förståelse för att det är en cirkulär bioekonomi vi måste sträva mot för att bli hållbara på riktigt, skriver Palle Borgström, förbundsordförande LRF.

Vi som arbetar inom jord- och skogsbruk, ser med positiv förväntan på den klimatpolitiska handlingsplanen som regeringen, tillsammans med samarbetspartierna, publicerade under onsdagen. Men vi saknar en förståelse för en cirkulär bioekonomi och det gröna näringslivets potential i planen.

Den klimatpolitiska handlingsplanen tar ett stort grepp kring omställningen och vad vi som samhälle måste göra för att uppnå målet om netto ­nollutsläpp år 2045. Vi bönder, välkomnar ambitionen och ser fram emot mer konkreta förslag på flera områden, exempelvis utredningen om styrmedel för ett fossiloberoende jordbruk, mål för konsumtionsbaserade utsläpp och en bioekonomistrategi som ökar tillgången på biomassa.

Lantbruket, eller det gröna näringslivet, som vi föredrar att kalla oss, har en särställning i klimat- och miljöomställningen. Ingen annan bransch har vår förmåga att binda kol samtidigt som vi producerar konkret samhällsnytta i form av förstklassiga livsmedel, skogsprodukter och välmående natur. Något som också lyfts upp i handlingsplanens förslag om att utreda kolbindning i jordbruksmark och i ambitionen om att bygga mer i trä.

Men regeringen missar att det gröna näringslivet har en ännu viktigare roll. Nämligen att göra det möjligt för övriga sektorer i samhället att nå sina klimatmål på ett hållbart sätt. Det är vi som vet hur samhället bäst kan nyttja fotosyntesen, den enda verkligt hållbara grunden för liv på vår planet, så att vi kan ersätta energi och råvaror från fossila källor mot förnybara alternativ. Exempelvis är cirka 80 procent av världens energianvändning av fossilt ursprung och runt 60 procent av textilerna tillverkade av olja. Den svarta kolatomen måste bytas ut mot en grön.

Det är våra medlemmar som förvaltar de gröna resurserna och kan skapa hållbara alternativ till utvinningsindustriernas ändliga råvaror. Jord- och skogsbruk är en stor del av mänsklighetens historia, men det är en ännu större del av en hållbar framtid och avgörande för att nå en cirkulär bioekonomi.

För att vi ska nå målen i den klimatpolitiska handlingsplanen, måste den förenas med en näringspolitik som ökar konkurrenskraften hos våra hållbara företag. Politiken måste också främja utveckling av ännu bättre metoder för en ökad produktion av förnybara miljö- och klimateffektiva varor och tjänster. Förslagen om klimatramverk måste också gå i takt med regelförenklingar för företagare.

Mycket i den klimatpolitiska handlingsplanen pekar i rätt riktning, men det saknas en övergripande förståelse för att det är en cirkulär bioekonomi vi måste sträva mot för att bli hållbara på riktigt.

Med ett sådant synsätt skulle handlingsplanen riktas in på åtgärder för att ta fram nya hållbara alternativ till dagens ohållbara, i stället för att bara begränsa användningen av det som egentligen borde bort. Det är en väsentlig skillnad mellan att försöka minska det ohållbara och att verkligen satsa på att bygga det hållbara.

Palle Borgström, förbundsordförande i LRF

Följ debatten här