Utredare Åsa-Britt Karlsson, generaldirektör för Statens geologiska institut, har arbetat tillsammans med en expertgrupp, där två representanter från LRF har medverkat.

- Det gröna näringslivet har en unik särställning att leverera gröna klimatsmarta alternativ. Då är det centralt att skapa förutsättningar för en hög och hållbar produktion inom jord- och skogsbruk, Maria Dirke hållbarhetsexpert på LRF.

Från jord- och skogsbruket är det viktigt att en ökad kolinlagring går hand i hand med en ökad livsmedelsproduktion i enlighet med livsmedelsstrategin och möjlighet till ökade avverkningsnivåer.

"Viktigast att minska det fossila"

- Det viktigaste för klimatet är att minska användningen av fossila produkter. Skogen gör därför störst nytta genom att ersätta sådana produkter. En bättre produktion i skogen skulle innebära både ökad möjlighet till substitution och mer kol i skogen. Detta tillgodoser inte utredningen helt, säger Gunnar Lindén som satt med som expert i utredningen.

LRF anser att kollager som kan tillgodoräknas LULUCF-förordningen ska kunna tillgodoräknas som negativa utsläpp. Detta för att vara i linje med förordningen och kunna tillgodoräkna oss effekter av tillväxthöjande åtgärder och avsättningar.

Utredningen finns i sin helhet här

För dig som vill veta mer! 4 snabba om utredningen

 

1. Vad är det för utredning?

Klimatpolitiska vägvalsutredningen tillsattes 2018 och fick i uppdrag att ge svar på hur Sverige ska nå negativa utsläpp av växthusgaser efter 2045. 

2. Vad handlar utredningen om?

Den handlar om många olika områden, flera som visar på den stora betydelsen av jord- och skogsbruk har för möjligheten att ställa om vårt samhälle till mer hållbart. Områden som behandlas är ökad kolsänka i skog och mark och internationella åtgärder. Inom dessa områden föreslår utredningen olika styrmedel.

3. Vad vill Sverige?

Det klimatpolitiska målet för Sverige är netto-nollutsläpp 2045. Dessutom finns etappmål. Enligt Sveriges klimatmål ska utsläppen minska med 85 procent till 2045. Resten, 15 procent, kan kompenseras genom att till exempel samla in koldioxid eller lagra i växande skog.
Strategin för hur vägen dit ser ut är långsiktig och handlar om tänkbara vägar att hantera svåra utmaningar för att ställa om vårt samhälle.

Livskraftiga skogs- och jordbruksföretag är en förutsättning för flertalet åtgärder.

4. LRFs samlande kommentarer till utredningen?

Det gröna näringslivet har en unik särställning att leverera  klimatsmarta alternativ. Då är det centralt att skapa förutsättningar för en hög och hållbar produktion inom jord- och skogsbruk.

Målen i den nationella livsmedelsstrategin ska inte försvåras, utan stärkas.

Utredningens bedömning att stora arealer åkermark tagits ur produktion kopplas inte tillräckligt tydligt till reella orsakerna. På grund av bristande lönsamhet används inte de arealer idag. Dessa marker är en viktig resurs för livsmedelsproduktion när lönsamheten förbättras.

De förslag som utredningen presenterar underskattar framtida ökande behov av livsmedel.

Allvaret i det permanenta borttagandet det innebär när åkermark exploateras och bebyggs i tätortsnära områden underskattas i utredningen. Utredningens förslag med mycket starkt ökande omfattning på mellangrödor och fånggrödor kräver stimulansåtgärder för att kunna blir verklighet.

Kompensation i form av kolinlagring i växande skog får inte ske på bekostnad av minskade avverkningsnivåer eftersom det minskar möjligheten att ersätta fossila utsläpp.