– Betalningsviljan för svenska produkter ligger tyvärr inte i paritet med kostnaderna i produktionen. Det beror bland annat på högre krav i Sverige på en rad områden, exempelvis miljö, klimat, och djurskydd, säger Lars Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på LRF.

Jordbruksverket konstaterar i årsrapporten att det krävs mer av produktutveckling, innovation och kunskapsöverföring inom den svenska livsmedelskedjan för att bonden ska få bättre betalt för sina produkter. LRF konstaterar också att det behövs enklare och smartare regelverk så att företag inte tvekar att investera och så att mervärden som konsumenterna är beredda att betala för kommer bonden till del.

Torkan satte djupa spår

Den hårda torkan 2018 satte djupa spår i ekonomin och även om 2019 års goda skörd inneburit en välkommen återhämtning återstår fortfarande mycket att göra för att lantbrukets lönsamhet ska kunna stärkas.

– Det är exempelvis viktigt att företagare som vänder sig till myndigheter får snabb och effektiv hjälp med sitt ärende för att framtidstron och investeringsviljan ska bibehållas, säger Lars Erik Lundkvist.

Viktigt hur konsumentkronan fördelas

LRF pekar även på betydelsen av att regeringen under 2020 lägger förslag till riksdagen om hur EU-direktivet om handelsmetoder mellan företag i jordbruks- och livsmedelskedjan ska genomföras i Sverige.

– Den frågan handlar ytterst om hur konsumentkronan för livsmedel fördelas mellan bonden, livsmedelsindustrin och handeln. Där finns en mycket viktig koppling till den nationella livsmedelsstrategin, säger Lars Erik Lundkvist.

LRF vill framhålla att 2017 års riksdagsbeslut om en nationell livsmedelsstrategi var framsynt. 2018 års extremtorka och den just nu rådande situationen kring livsmedelsförsörjningen understryker detta.

LÄS MER: "Bekymmersamt", anser Jordbruksverket

LADDA NER: Kortversionen av rapporten eller hela versionen

LÄS MER: Så här fördelas matkronan

SE MER: Kolla in LRFs hållbarhetswebbinarie med Jens Berggren och Maja Forssell