– Modernt lantbruk anses vara en orsak, men svenska bönder gör mycket för att bibehålla den biologiska mångfalden. Tyvärr nämns detta inte i rödlistan, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande.

Rödlistan sammanställer arter som tydligt minskar i antal eller är så sällsynta att deras överlevnad inte är långsiktigt säkrad. Klimatförändringarna tycks ha gett ett större avtryck på rödlistan än de gjort tidigare år. Många arter i den nya rödlistan anses vara påverkade av förändringar i jord- och skogsbruket. För många av arterna är bete och fortsatt hävd avgörande för deras framtid. Samtidigt är många bönder måna om att exempelvis bevara småbiotoper i landskapet, vilket också är viktigt för många arter.

– Rödlistan ger kunskap om hur det går för enskilda arter, men den säger väldigt lite om hur det går för den biologiska mångfalden i stort. Ju artrikare naturen blir, desto fler blir de rödlistade arterna eftersom det också skapar fler arter som är sällsynta och arter vars populationer fluktuerar, säger Palle Borgström.

Livsmiljöer som är viktiga är bland annat gammal skog, lövrik skog, död ved, grova lövträd och ädellövskog. Det är miljöer och strukturer som ökar i det svenska skogslandskapet.

Skogsägare lämnar i snitt 11 % av arealen

I dag lämnar de flesta skogsägare runt 5 procent av sin skog som frivilliga avsättningar. I genomsnitt lämnas 11 procent av arealen av naturhänsyn vid varje avverkning. Detta tillsammans med att allt större arealer avsätts som reservat och biotopskyddsområden är huvudförklaringen till de positiva trenderna. Men dessa trender avspeglas tyvärr inte i rödlistan.
Vissa förändringar har dock varit negativa för en del trädlevande arter. Att skogarna blivit mera innehållsrika på virke gynnar klimatet, men missgynnar de arter som behöver mycket ljus. Många av de rödlistade skogsarterna som är knutna till trädbärande betesmarker har också drabbats av att betandet upphört.

Fler fågelarter ökar

– Antalet rödlistade fågelarter är fler än de varit sedan år 2000. Ändå finns tillförlitlig statistik på att betydligt fler skogslevande fågelarter ökat, än som minskat de senaste 20 åren. Antalet skogsfåglar har ökat med åtta miljoner par sedan 1998. Så trenden på rödlistan ger inte en helt rättvisande bild, åtminstone inte för skogsfåglarna, säger Palle Borgström.

Den biologiska mångfalden är viktig. Skogs- och lantbruket värnar om den och delar oron inför förluster. Därför behöver samhället gemensamt hitta vägar till att säkerställa en hållbar utveckling av livsviktiga ekosystem.

Nedlagda lantbruk större hot mot mångfald

I många av lantbrukets odlingsmetoder ingår numera åtgärder för att gynna den biologiska mångfalden. Det syns i konkreta exempel på gårdar där arter som varit försvunna, nu återuppstår. När odling och lantbruk avvecklas eller läggs ner är det ofta mer problematiskt och ett större hot för den biologiska mångfalden.

De allra flesta lantbruk bedrivs på deltid, och en fjärdedel av svenska bönder får sin huvudsakliga inkomst från annat håll. De övriga 75 procenten består till stor del av så kallade ”smågårdar” där lönsamheten inte är en tillräckligt inkomstkälla.

Verksamheten bedrivs på hobbynivå vilket innebär att exempelvis djurhållning med betande djur som bidrar till biologisk mångfald, blir för kostsamt.

Statiska regelverk hot mot arter

De regelverk som lantbruket måste följa stimulerar inte heller en utveckling av dessa verksamheter. Ett exempel är strandskyddet, där bristen på möjlighet till dispens i glesbygd och landsbygd, tydligt drabbar den biologiska mångfalden när strandängar och slåtterängar inte betas i tillräcklig utsträckning. En tydlig risk är att minskade möjligheter att etablera sig eller stanna på landsbygden och bruka marken/bedriva landskapsvård. Det leder till att fler arter kan försvinna eller minska.

Klimatförändringarna innebär samtidigt att nya arter etableras i Sverige och tränger undan en del andra. Bevarandearbetet med sårbara, nära hotade och hotade arter försvåras därmed.
Det kanske bästa sättet att bibehålla mångfalden är att fortsätta att utveckla ekosystemen på ett hållbart sätt.

Förändringar av artsammansättningen inom ekosystemet har alltid förekommit och sannolikt kommer förändringstrycket öka på grund av klimatutveckligen. Det är viktigt att på ett hållbart sätt anpassa sig till detta.

EU:s Green Deal och jordbruksbudget behöver återspegla detta. Parallellt med nationell lagstiftning som uppmuntrar och underlättar klimatfrämjande verksamheter. Genom att olika regelverk på alla nivåer samordnas ökar möjligheten att minska klimatpåverkan på sårbara och hotade arter. Det finns en risk med statiska regelverk frikopplade från varandra, eftersom naturen sällan följer dem och reagerar på dem som förväntat.