Det finns målsättningar om bibehållen och förbättrad biologisk mångfald på nationell nivå i Sveriges miljömål, på EU-nivå inom EUs Gröna giv och globalt i FNs konvention om biologisk mångfald. Att främja den biologiska mångfalden är också ett av LRFs hållbarhetsmål.

För att få lite bättre koll på biologisk mångfald pratade vi med Victoria Thuillier, hållbarhetsexpert på LRF Mjölk.

Varför behöver vi biologisk mångfald?

Artrikedom och mångfald ger våra ekosystem resiliens, eller motståndskraft, och förmåga både till återhämtning och anpassning. Precis som bonden eller mjölkkon behöver hälsa och återhämtning, stärker biologisk mångfald livsmedelssystemens förmåga att förebygga och återhämta sig från naturkatastrofer, till exempel bränder och översvämningar.

Biologisk mångfald ger även styrka och stabilitet och goda förutsättningar för att klara klimatförändringar. Det är viktigt att ta hänsyn till den biologiska mångfalden när vi fattar beslut utifrån beräknad klimatpåverkan. En stor risk är annars att vi förlorar resiliens när vi strävar efter att minska klimatpåverkan i vår produktion och konsumtion.

Den biologiska mångfald  som våra svenska betesdjur skapar och underhåller är dessutom ett av våra viktigaste mervärden för samhället. Vi behöver den också för att klara vår nationella livsmedelsstrategi, öka produktionen och  lönsamheten i lantbruket.

Vad har kon och mjölkbonden för roll för biologisk mångfald?

Kor omvandlar gräs, som vi människor inte kan äta, till näringsrik mjölk som vidare kan bli en uppsjö av olika livsmedel. Dessutom har tusentals år av betande mular format och lagt grund till själva odlingslandskapet och många av våra mest värdefulla biotoper eller miljöer i Sverige. Därför har kon och mjölkbonden en central roll i bevarandet av biologisk mångfald.

I Sverige är de största hoten mot den biologiska mångfalden igenväxning av åker och betesmark. I andra delar av världen är avskogning ett allvarligare hot.

Många talar om naturbetesmarker.

Naturbetesmarkerna är bland de artrikaste miljöerna vi har i Sverige. En svensk naturbetesmark har i genomsnitt cirka 40 arter per kvadratmeter och lika många kärlväxter. Det är lika artrikt som en kvadratmeter regnskog (källa: WWF).

Minst en tredjedel av Sveriges naturbetesmarker betas med djur av mjölkras. Statistik från Jordbruksverket visar att det genomsnittliga mjölkföretaget totalt brukade ungefär 137 ha åker och 27 ha naturbetesmark 2019.

Vilka andra saker är viktiga för biologiska mångfalden på gårdsnivå?

Biologisk mångfald finns också på gårdsplanen. Svalorna fångar flugor och bygger gärna bo på mjölkgården där det finns gott om både mat och byggnadsmaterial. Ugglor fångar råttor och andra skadedjur.

Många av våra grödor behöver pollineras och humlor och bin behöver blommande växter hela växtsäsongen. Därför behöver vi både blommande vallväxter på åker och naturbetesmarker i odlingslandskapet. Mångfalden behövs även i den lilla skalan både i marken och i kons mage. Vall och bete är viktiga förutsättningar för bördiga jordar och friska djur.

Med livskraftiga mjölkföretag i hela Sverige ökar vi förutsättningarna för att bevara den biologiska mångfalden. Vi skapar och producerar mervärden som hela samhället kan ta del av. Tillsammans ska vi anta utmaningen att förklara hur det hänger ihop, för att svenska konsumenter och beslutsfattare ska välja svenska produkter och värna den svenska mjölkproduktionen.