När Mikaela Johnsson som nyvald ledamot i riksförbundsstyrelsen förra året gick upp i talarstolen för att tacka stämman för förtroendet tog hon bland annat upp jämställdhetsfrågan. Hon sa att LRF ska utnyttja hela sin potential och ge män och kvinnor samma möjligheter.

– Ja, jag vill att det är något vi ska ha med oss i LRFs verksamhet. Vi behöver utnyttja hela vår kompetens, det är så vi når lönsamhet. Det handlar om att jobba mot de nedärvda normer som vi alla omedvetet bär med oss, jag med. Och om vilka glasögon en valberedning har när den tittar på olika kandidater.

Dock är hon noga med att det inte får bli något blame game, alla måste jobba tillsammans.

– Palle tar ett stort ansvar i frågan och vi har vår Jämställdhetsakademi, så jag är trygg med LRFs arbete. Men medvetenheten behöver genomsyra hela organisationen. Alla ska känna sig lika välkomna i LRF.

Jobbar med Lean

Gården utanför Ljungby driver Mikaela Johnsson och hennes man tillsammans.

– Vi kompletterar varandra och trivs så bra med att jobba ihop. Vi har Lean och tydliga mål för att hålla en professionell nivå, även om det är en liten gård med två fantastiska anställda, utan dem hade inte gården varit vad den är.

Men det är svårt att hitta personal. Mikaela Johnsson säger att de har haft tur, även om det i princip är omöjligt att få tag på någon med erfarenhet. Känslan för djur är det viktiga, så den och den sociala kompetensen avgör och så får man ta resten från grunden.

Drivs av att förbättra

Förtroendemannarollen halkade hon in i på ett bananskal. Hade turen att träffa rätt personer som rekommenderade henne direkt till regionstyrelsen, utan tidigare engagemang än medlemskapet.

– Min drivkraft är att förändra och förbättra. Det handlar inte bara om att jobba näringspolitiskt med regelbördor och krav, utan också med det försprång vi har inom miljöområdet. Hur kan vi bli ännu bättre där? Utan att förlora i konkurrenskraft? Vi måste vara i ständig förändring.

Men förändring kräver lönsamhet, och lönsamhet kräver enklare regler. Allt hänger samman, konstaterar Mikaela Johnsson.

– Vi behöver skruva på så många områden. Men den bredden är vår styrka och vi är många som kan hjälpas åt, över branschgränserna i LRF. Det finns mycket mer som är gemensamt än som skiljer.

Har förstått de långa processerna

Engagemanget är detsamma som förut, men kunskapen större. Hon vet nu att processerna är långa och att det inte finns några enkla vägar. Och har insett vikten av att inte springa på alla bollar, utan att prioritera.

– Detsamma gäller LRF, vi måste prioritera och använda pengarna på bästa sätt. Genom arbetet i LRFs revisions- och finansutskott har jag fått en djupare inblick i LRFs ekonomi. Den är stor, stark och sund tack vare skicklig personal som ser till att resurserna används med förnuft, så att pengarna kan fortsätta göra nytta för kommande generationer.

Engagerad i vattenfrågan

I det näringspolitiska arbetet är Mikaela Johnsson engagerad i vattenfrågan. Vattenkvaliteten, menar hon, blir det ultimata beviset för hur vi sköter oss och vår närmiljö.

– Som lantbrukare är vi otroligt beroende av vatten. Fler vattenåtgärder är möjliga genom vattenrådgivning på gårdsnivå. Men poängen är att man behöver veta att de gör skillnad och att kraften samlas till där det gör verklig nytta. Vi måste också skapa förståelse för att lantbruket inte har muskler att själva bära den ekonomiska bördan för vattenfrågan, den behöver hela samhället dela på.

– LRFs Markus Hoffman och jag har suttit med i utredningen om minskad övergödning. Han som expert och jag som representant för gårdsperspektivet. Utredningen har presenterats och föreslår bland annat att den typen av arbete som LEVA, Lokalt Engagemang för vatten, utgör ska utökas och det är något som LRF arbetat för under lång tid. Vattnet i hembygden engagerar.

"Var på på tårna i klimatarbetet"

Ett sista medskick vill Mikaela Johnsson göra när det gäller miljö- och klimatarbetet:

– Det är viktigt att vi behåller den affären och inte bara blir leverantörer. Vi sitter på råvaran och borde banne mig äga affären själva. Där får vi vara på tårna tillsammans med de kooperativa företagen!

Trebarnsmamma, jägare och gris- och spannmålsbonde

Namn: Mikaela Johnsson
I LRFs riksförbundsstyrelse: Sedan 2019, i LRF Sydosts regionstyrelse sedan 2012 förutom en paus på tre år då hon valde att kliva av när familjen utökades.
Ålder: 37 år
Bor: Ågård, Hamneda, utanför Ljungby i Småland, uppvuxen på mjölkgård utanför Trollhättan.
Familj: Man och tre barn
Verksamhet: Avelsproduktion av grisar, 500 hektar skog, 180 hektar spannmål, vilthägn med mufflon och dovhjort
Det man kanske inte vet om mig är att: Jag tycker att det är jätteroligt med orientering. Hela familjen orienterar när det finns tid till det. Vintertid jagar jag. Det är bra för själen att vara i skogen.

Mikaelas 3 prioriterade frågor:

1. Vatten. Det finns fortfarande olika miljöersättningar och miljöinvesteringar att söka i Landsbygdsprogrammet för renare vatten. Sök i samband med SAM-ansökan.

2. Jämställdhet. LRFs Jämställdhetsakademi har tagit fram en guide, fullmatad med statistik om hur ser der ut i den gröna näringslivet, lrf.se/jamstalldhetsakademin.

3. LRFs finanser. LRFs finansförvaltning avkastade 2019 16 %. De senaste tio åren har portföljen haft en årsavkastning på 8,4 %. Det finansierar över hälften av LRFs medlemsverksamhet.