EUs gröna giv och jord till bord-strategi lyfter fram arbete som man i Sverige ägnat sig åt att utveckla de senaste decennierna. Här listar LRFs hållbarhetsexpert Jens Berggren 5 punkter som visar att svensk livsmedelsproduktion ligger i världstopp.

1. Antibiotikaresistens - Sverige bäst i EU

I somras varnade världshälsoorganisationen WHO återigen för ökad antibiotikaresistens. Sverige använder minst antibiotika i hela EU. Tack vare god djuromsorg håller sig djuren friska.

I Europa ges över 90 procent av antibiotikan till grupper av djur. I Sverige är siffran den motsatta, 90 procent ges enbart till de sjuka djuren. Både inom och utanför Europa ger man antibiotika till friska djur i tillväxfrämjande syfte eller som ersättning för hygienåtgärder och god djuromsorg. I Sverige används i större utsträckning läkemedelspreparat som har lägre risk för att bidra till resistens.

2, Växtskydd - 35 års arbete har gett resultat

Svenska livsmedel har små eller inga rester av kemiska växtskyddsmedel. Det är ett resultat av 35 års målmedvetet arbete. Holland har fem gånger så mycket växtskyddsmedel per hektar som Sverige, Frankrike tre gånger så mycket och Tyskland dubbelt så mycket,.

3. Frukt och bär - odlas med 80 procent mindre fossilt

Svensk frukt och svenska bär, grönsaker och blommor odlas med låg klimatpåverkan. Sedan början av 2000-talet har energiförbrukningen i växthusodlingen mer än halverats samtidigt som användningen av fossila bränslen har minskat med över 80 procent. Äpplen från Nya Zeeland kräver till exempel 5,5-7,5 gånger så mycket energi som svenska äpplen.

4. Vatten - naturligt i Sverige, men inte i världen

Många stora jordbruksländer, både i Europa och utanför, står för cirka 70 procent av jordens vattenanvändning genom bevattning. Med tanke på klimatprognoserna så kommer dessa länder få mycket svårt. Där kanske kaktusar blir enda alternativet.

I Sverige går endast tre procent av vattenanvändningen till jordbruket och även om förutsättningarna förändras så kommer vi även ha vatten att hantera. I Sverige får vi nog installera både bevattningsanläggningar och bättre diken men vi kommer att kunna odla grödor som ger god avkastning. Det är betydligt enklare att ta druvor som funkar i Nordtyskland till Bjärehalvön eller majs som funkar på Östgötaslätten till Uppsaladito än det är att få igång ett helt nytt odlingssystem.

5. Mullhalten ökar på svenska åkrar

Den svenska åkermarken mår allt bättre. Det beror till stor del på en ökad odling av gräs till betande djur som leder till ökad mullhalt.

En ökande mullhalt genom ökad inlagring av kol ger även ekonomiska fördelar i form av bördigare jordar, visade en rapport som Greppa Näringen presenterade i fjol.

Men vi behöver fler betande djur i Sverige. Enligt Naturvårdsverket är bisten på betande djur ett av de största hoten mot biologisk mångfald.

EXKLUSIV INTERVJU: lrf.se/hallbarhet diskuterar Johan Kuylenstierna och Jens Berggren om framtidens jordbruksproduktion.

LÄS MER: 8 anledningar till att svensk mat ger mer jobb, bättre miljö och klimat