Hur påverkas klimatarbetet av coronapandemin och vilka effekter får pandemin på matförsörjning, säkerhetsfrågor och handel?
De frågorna fick bland andra LRFs VD Anna Karin Hatt besvara när SVT Forum bjöd in till debatt.
Under covid 19-pandemin har det blivit väldigt tydligt hur skör den svenska matproduktionen är. Självförsörjningsgraden är låga 50 procent, vi har hög import av insatsvaror som drivmedel, växtskyddsmedel och mineralgödsel. Dessutom visade det sig hur viktigt det är med utländsk arbetskraft i våra odlingar.

Risk för att livsmedel saknas

- Ska vi säkra vår trygghet måste vi öka vår produktion. Det är något som vi har en skyldighet att göra gentemot resten av världen – men också mot oss själva. Under covid 19-pandemin har vissa länder diskuterat att begränsa sin export. Ökar vi inte vår egen produktion så är risken att det kommer saknas livsmedel, alternativt att vi får livsmedel som inte alls är producerat på samma hållbara sätt som i Sverige, sa Anna Karin Hatt.

En annan deltagare i debatten var Johan Kuylenstierna. Han konstaterade att världen rör sig åt fel håll vad gäller tryggad livsmedelsförsörjning, något som Anna Karin Hatt vidareutvecklade.

- Vi har även klimatkrisen och en växande befolkning. Enligt FNs bedömningar om klimatförändringarna så kommer dagens stora jordbruksnationer få svårare att odla medan vi i Sverige och norden inte kommer drabbas lika hårt. Det finns länder redan i dag som inte har möjlighet till att öka sin livsmedelsproduktion, men det har vi. Därför har vi även en skyldighet att producera mer livsmedel.

3 saker som krävs för ökad produktion

För att matproduktionen i Sverige ska öka krävs det dock framför allt tre saker: 1. Att regeringen öronmärker pengar i höstbudgeten. 2. Att brukande- och äganderätten blir starkare i Sverige. 3. Att konsumenterna inser värdet i att köpa svenska produkter.
- Nu prioriterade Sverige sänkt EU-avgjift i förhandlingarna. Har man tackat nej till pengar från Bryssel, så får man ta från höstbudgeten. Ska vi dessutom kunna gå mot ett fossilfritt samhälle så måste vi vika av ”skydda och bevara”-vägen inom skogsbruket. Vi måste se det som en naturresurs som vi behöver bruka. Och så måste vi konsumenter bli ännu bättre på att förstå värdet av svenska produkter.

Det sistnämnda är något som Anna Karin Hatt är lite orolig över.
- Ja, går vi in i en längre lågkonjunktur så blir det mindre pengar i hushållskassan och då kommer man titta ännu mer på prislappen vilket slår hårt mot de svenska produkterna. Men drar vi rätt slutsatser nu så kommer lönsamheten hos svenska lantbrukare att öka. Det skulle vara bra för såväl miljön, hållbarhetsarbetet som den globala framtida livsmedelsförsörjningen.

SE HELA SVT FORUM-AVSNITTET HÄR

LÄS MER: 5 saker som gör svenskt jordbruk världsunikt