1. Viktigt att skilja på svenska och globala förhållanden. I rapporteringen om biologisk mångfald och arbetet för att bevara den är det viktigt att skilja på svenska och globala förhållanden. 

Torbjörn Ebenhard, som jobbar på Centrum för biologisk mångfald på SLU var tydlig i en intervju med Agfo.se för en tid sedan. Därför är det så viktigt att välja svenskt i matbutiken.

2. Ökat antal fåglar och däggdjur i Sverige. De dramatiska nedgångarna bland ryggradsdjur ser vi inte i Sverige. I stället visar data från Svensk Fågeltaxering att vi fått 7-8 miljoner fler par fåglar i svenska skogar än vad som fanns i slutet av 1990-talet. Även stora däggdjur har blivit fler och vi har sannolikt fler stora däggdjur än vi haft på flera hundra år. 

Tack vare betande djur hålls landskapet öppet.

3. Igenväxning största hotet i Sverige. I Sverige är igenväxning av åkermark ett av de största hoten mot biologisk mångfald, enligt Jordbruksverket. Anledningen är att många lantbruk läggs ner på grund av bristande lönsamhet.  

4. Gratisjobbet för biologisk mångfald syns inte i statistiken. Sveriges bönder och skogsägare arbetar aktivt, ofta helt utan ersättning, för ökad biologisk mångfald som är grunden för svensk mat- och råvaruproduktion. Stora delar av arbetet syns inte i den officiella statistiken.  

5. Aktivt brukande håller arter levande. Livsmiljön för många arter upprätthålls av jordbrukare i betes- och åkerlandskapen. Det krävs ett aktiv brukande för att dessa livsmiljöer ska finnas och frodas. 

6. Starkt landsbygdsprogram viktigt. Många goda åtgärder görs inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Där sköts stenmurar, foderträdhamlas och slåtterängar slås med lie.  

Fem fågelarter och fyra grodarter är inte längre rödlistade tack vare Sveriges bönders arbete med anlagda våtmarker.

7. Lantbrukarna anlägger mångfalt fler arträddande våtmarker än rapporterat. Våtmarker skapar en livsmiljö för många arter. De fungerar som naturens reningsverk, hushållar med vatten och gynnar fåglar och växter. En studie visar att flera arter av grodor kunnat flyttas till lägre hotkategorier på rödlistan tack vare de senaste årens anlagda våtmarker. En ny undersökning från Hushållningssällskapet i Halland visar att lantbrukarna anlägger betydligt fler våtmarker och dammar än vad staten samlar in uppgifter om. En ny studie just för Halland visar att det anlagts cirka 10 gånger fler än vad som syns i myndigheternas databas. Det finns god anledning att tro att det finns en underrapportering för hela landet.

8. 33 av 58 skogsfåglar har ökat - 6 har minskat i antal. Det går generellt bra för djuren i de svenska skogarna. Gällande 58 skogslevande fåglar med tillräcklig statistik hade 33 ökat och endast 6 minskat i antal mellan 1998 och 2015.   

9. Frivillig avsättning. Varje skogsägare lämnar 5 procent av den produktiva skogen frivilligt till förmån för den biologiska mångfalden. Vid varje avverkning lämnas 10 procent av arealen som generell hänsyn. Utöver den generella hänsynen är totalt  en fjärdedel av skogarna undantagna från skogsbruk genom formellt skydd, frivilliga avsättningar och lågproduktiv skog som inte får brukas.
Det varierade skogslandskapet är viktigt för den biologiska mångfalden. Det är bra att det finns skogar i olika åldersklasser, även hyggen.

10. Två träd planteras för varje som avverkas. I Sverige bränns inte värdefull skog för att skapa åkermark som man gör i andra delar av världen. Istället planteras minst två nya träd för varje som avverkas. 

Källor

Jordbruksverket om biologisk mångfald i odlingslandskapet
Vetenskaplig artikel om fågelarter i skogslandskapet