Undersökningen, som är gjord av LRF, visar exempelvis att många lantbrukare själva anlägger våtmarker och dammar utanför de olika ekonomiska stödsystemen. Lantbrukarna gör självmant viktiga miljöåtgärder som både syftar till att lagra mer kol och motverka övergödning. Eftersom åtgärderna görs helt på frivillig väg – utan ansökan om miljöersättning – syns de inte i den offentliga statistiken.

– Det här visar att staten överhuvudtaget inte ser en stor del av de miljöåtgärder som görs i lantbruket, säger Markus Hoffmann, mark- och vattenexpert på LRF.

5 konkreta exempel ur undersökningen

Här är fem konkreta exempel ur undersökningen på viktiga miljöåtgärder som inte finns med i myndigheters sammanställningar eller rapportering till EU

1. Precisionsodling minskar kväveutlakningen. Allt fler lantbrukare använder digitala verktyg som sensorer och satelliter när de gödslar. 100 000-200 000 hektar vete gödslas med sådan precisionsgödsling som bidrar till att minska kväveutlakningen.

2. Anlägger våtmarker. Nästan lika många lantbrukare anlägger våtmarker och dammar med egen finansiering som med olika ekonomiska stödformer. Det resultatet förstärks av en undersökning gjord av Hushållningssällskapet i Halland som granskat flygfoton och sett att markägare anlagt cirka 10 gånger fler våtmarker än vad som finns i den officiella våtmarksdatabasen.

3. Stort intresse för att anlägga dammar. Fyra gånger fler än de som redan anlagt en damm skulle vilja göra det om de får hjälp med administrationen för det.

4. Allt fler odlar mellangrödor, innan nästa huvudgröda, som honungsört, oljerättika och andra arter för att öka koldioxidinlagringen och öka markens bördighet.

5. Strukturkalkning för minskat fosforläckage. Dubbelt så många lantbrukare har strukturkalkat sina marker för att minska fosforläckaget till sjöar och vattendrag, än antalet som använt den mest populära stödformen – LOVA.

Viktigt att Sverige berättar för EU om böndernas hållbarhetsarbete

Den nya undersökningen utgör endast ett axplock av åtgärder. Därför är troligen “det positiva miljömörkertalet” ännu större. LRF föreslår att regeringen därför ger
berörda myndigheter i uppdrag att förbättra systemen för att kartlägga och rapportera in vilka miljöåtgärder som totalt görs i lantbruket.

– Det är olyckligt för lantbrukarna att de inte får cred för sitt hållbarhetsarbete men det är även dåligt för Sverige att vi inte berättar för kommissionen allt vi gör utan det istället kan framstå som underlåtenhet att vidta åtgärder, säger Markus Hoffmann, LRF.

Under sommaren 2020 har cirka 950 lantbrukare svarat på frågor om miljöarbetet på gården. Tonvikten på frågorna har varit på mark- och vattenvård.

Läs hela undersökningen här