De senaste klimatrapporterna, som till exempel PRINCE och IPCC, visar tydligt att det i livsmedelssektorn är den importerade maten som har klart större klimatpåverkan än den svenska.
Men hittills har inte importerade produkter räknats med när man gör beräkningar av hur stort klimatavtryck som vi svenskar gör.

Det är något LRF ständigt har tagit upp med myndigheter och regeringar. Förra året fick Naturvårdsverket i uppdrag att titta på konsumtionens klimatpåverkan och nu har Isabella Lövin gett Miljömålsberedningen i uppdrag att ta fram en strategi för hur utsläppen från svenskarnas konsumtion kan minskas.

Bland de delar som Miljömålsberedningen ska titta på är flygresandet och sjöfarten viktiga, men också den offentliga upphandlingen där maten ingår. I Sverige är ungefär hälften av den mat vi äter importerad, men importmaten på våra middagstallrikar står för närmare två tredjedelar av matproduktionens klimatutsläpp.

"Viktig framgång"

- Det här ser vi som en stor och viktig framgång. Att bara titta på klimatavtrycken av den inhemska produktionen blir väldigt skevt. Med den metoden är det en rimlig lösning att lägga ner produktion här och importera sämre produkter för att nå samhällets klimatmål. Det tjänar varken Sverige, den biologiska mångfalden eller klimatet i ett globalt perspektiv på. Vi ska komma ihåg att det svenska jord- och skogsbruket är bland de miljö- och klimatmässigt mest hållbara i världen. Därför är det så viktigt att Sveriges bönder kan få mod och marginaler att fortsätta utveckla sina verksamheter mot ökad hållbarhet., säger LRFs hållbarhetsexpert Jens Berggren.

Svensk matproduktion i världsklass

- LRF och det gröna näringslivet jobbar väldigt intensivt för en hållbar och fossilfri framtid, det arbetet kommer att tydliggöras när man gör beräkningarna på detta sätt. Svensk matproduktion är i världsklass vad gäller klimatavtryck, djurvälfärd och arbetet mot antibiotikaresistens. I alla dessa frågor inspirerar vi Kommissionen och övriga EU-länder att höja ambitionerna för hela EU.

Hur ska det här gå till i praktiken och hur påverkas jag i mitt dagliga arbete på gården?

- Dels borde det ge högre efterfrågan på våra klimatsmarta produkter, genom att man kanske ska kunna ställa tydligare klimatkrav i den offentliga upphandlingen eller att det blir mer förmånligt att bygga i trä i stället för stål och betong. Dels blir det blir helt enkelt mer fokus på de förnybara varor och tjänster som du producerar på din gård. Det är ett bra sätt att lyfta fram den klimatnytta som du och alla andra i det gröna näringslivet levererar.

Miljömålsberedningens uppdrag, som är en del av Januariavtalet med Centern och Liberalerna, ska vara klar senast den 31 januari 2022.

MISSA INTE! LRFs hållbarhetsblogg