Livsmedelsverkets chockhöjningar för kontroller har fått stora delar av branschen att reagera starkt. I en dom i Kammarrätten, där LRF, Svensk Fågel och Svenska Köttföretagen har stöttat 18 slakterier, får Livsmedelsverket bakläxa. De har tagit ut högre avgifter än vad regelverket tillåter.

Ett av slakterierna betalade 1,8 miljoner kronor i kontrollavgift för 2017. 

- Det är förstås glädjande för alla producenter i Sverige, men framför allt för de mindre aktörerna som riskerades att slås ut på grund av den hutlösa höjningen. Segern i Kammarrätten är ett resultat av gott samarbete i hela värdekedjan, säger Åsa Odell som är ordförande för LRF Kött.

Höjningen stred mot EU-förordning

Livsmedelsverket motiverade sin avgiftshöjning med alla sina kostnader, även så kallade overhead-kostnader. Något Kammarrätten ansåg vara ett felaktigt resonemang. Om man effektiviserar borde avgifterna bli billigare, resonerar Kammarrätten i sin dom.

I timtaxan, som låg till grund för avgiften, har det ingått ett antal kostnader som inte direkt kan kopplas till kontrollen och som enligt EU:s kontrollförordning inte ska täckas genom avgifter. Dit hör bland annat kostnaderna för generaldirektörens lön och IT-system.

Vill ha en god relation till myndigheterna

Utfallet i domen pekar på flera viktiga saker som Åsa Odell nu hoppas att Livsmedelsverket tar med sig.

- Vi och våra medlemmar vill ha en god relation till våra myndigheter och vi har inget emot kontroller. Men då måste vi ha en bättre dialog gällande bland annat avgifter. På vilken marknad kan man höja priset med 30-40 procent som skett även för andra livsmedelskontroller? Att timtaxan för en vanlig kontroll ligger på advokatnivå känns ju inte heller rimligt, säger Åsa Odell.

Vad händer nu?

- Årets avgiftsmodell är inte löst men om domen vinner laga kraft så hoppas vi i i branschen att vi får vara med och påverka avgifterna för 2017 och då även för 2018 och 2019.

Vilka konsekvenser får dessa höga avgifter?

- Avgiften är en stor konkurrensnackdel jämfört med importprodukterna. Det leder till minskad export, minskad produktion och riskerar många arbetstillfällen. Det går ju rakt emot den nationella livsmedelsstrategin. Men det handlar också om en förtroendefråga. God myndighetsutövning handlar om tillit och då kan vi inte ha myndigheter som går utanför regelverket.

Fotnot: Livsmedelsverket valde att inte överklaga domen.

LÄS MER: Så jobbar LRF med God myndighetsutövning