Sveriges bönder har en så stark ambition att bibehålla och öka bördigheten i sina jordar att de använder egna pengar för detta istället för att söka EU-ersättningar. Det är väl investerade pengar. Enligt beräkningar från den Europeiska miljöbyrån kommer svensk jordbruksmark att öka mest i värde i Europa till 2070 i och med klimatförändringen.

Även om vi inte blir opåverkade av klimatförändringen, så är det i Skandinavien, framförallt i Sverige, som man kan odla i framtiden medan stora matproducerande länder som Spanien och Italien drabbas hårt av ett skiftande och oberäkneligt klimat med svår torka. Detta påverkar värdet på åkermarken som framgår av bifogade karta från den här rapporten. 

Svensk matproduktion viktigt globalt

Den visar också att den svenska självförsörjning som diskuteras allt mer i spåren av covid 19-pandemin, alltså kan behöva utvidgas till omvärldsförsörjning.

Så är jordbruk en framtidsbransch i Sverige?

Nja, säger politiken och visar det genom att ofta betrakta verksamheten som miljöbelastande, även om livsmedelsproduktionen klassats som samhällsviktig i pandemin. Det är också med lätthet man tar åkermark i anspråk för bebyggelse, ett problem i flera av LRFs regioner.

Ja! Säger bönderna själva, som är en heterogen yrkesgrupp men ändå förenas av hållbarhetstänk och den optimism man behöver känna för att våga vara verksam i den mest väderberoende bransch som finns. Lantbruket är den näring som kommer att drabbas av förändringarna först. Men det finns framtidstro hos bönderna, visar undersökningar som LRF gör årligen.

Många lantbrukare gör allt fler åtgärder för att förvalta den värdefulla jorden och bibehålla eller öka bördigheten i åkermarken. Som att inte packa marken med tunga maskiner, att hålla den bevuxen under vintern för att minska jorderosion och lagra in kol och att strukturkalka för att förbättra jordstrukturen är exempel på vanliga åtgärder.

Rekordstor satsning på strukturkalkning

En ny undersökning LRF har gjort visar att fler lantbrukare strukturkalkar på egen bekostnad än med EU-ersättningar. På senare år har nära 50 000 hektar åkermark strukturkalkats, det är rekord. Allt fler provar också att odla så kallade mellangrödor med arter som honungsört och oljerättika och på frågan varför svarar de flesta att de vill öka jordens bördighet och att lagra in mer kol.

Samma undersökning visar att en stor majoritet sänker lufttrycket i traktorns däck när de kör ut på fältet för att inte skada jorden nere i alven som marken under matjorden kallas.

Men med den beräknade värdeökningen kommer det paradoxalt nog bli svårt för unga bönder i Sverige att etablera sig och köpa eller ta över en gård. Redan idag är det en gigantisk investering och risken finns att de blir utkonkurrerade av utländskt kapital. Förutsatt att vi inte lyckas hålla oss under tvågradersmålet och kartan inte blir verklighet.

LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, vill att politiken sätter ett högre värde på jordbruksmarken, redan idag, och

• Inte ytterligare minskar utrymmet för framtidens fotosyntes.
• Gör det lättare att satsa inom de gröna näringarna.
• Inser att det bara är de gröna näringarna som kommer att kunna leverera hållbar ersättning till det fossila.
• Tar vara på den erfarenhet som finns jordbrukande och livsmedelsproduktion.

För att påminna mänskligheten om beroendet av friska odlingsjordar har FN instiftat World Soil Day, som infaller den 5 december varje år.

LÄS MER: Anna Karin Hatt på nobelmiddag med fredspristagaren: Sverige har ett globalt ansvar att öka sin matproduktion

LÄS MER: Historiskt beslut! Jönköpings kommun skyddar svensk jordbruksmark

LÄS MER: Svensk matjord allt bördigare - men hotas av kommunala byggplaner