Jordbruksverkets årsstatistik visar att den totala mjölkinvägningen under 2020 ökade med 2,5 procent jämfört med 2019. För ekologisk mjölk ökade invägningen med knappt fyra procent under perioden. Antalet mjölkkor ökar också. Sedan december 2019 har antalet ökat med 3 000 djur eller cirka 1 procent. I dag finns totalt 304 000 mjölkkor i Sverige.

Den totala invägningen av mjölk under 2020 var 2 772 000 ton. Jämfört med siffrorna för 2019 ökade den totala mjölkinvägningen med 68 000 ton eller 2,5 procent.

– Trendbrott är väldigt efterlängtat eftersom vi i flera år minskat mjölkinvägningen med cirka 2 procent årligen samtidigt som antalet mjölkkor minskat. Det är givetvis inte bra eftersom regeringens livsmedelsstrategi siktar på en ökad inhemsk produktion, säger Palle Borgström, LRFs förbundsordförande och själv mjölkproducent.

Här produceras mest mjölk

I maj inleddes omsvängningen och sedan dess har mjölkinvägningen stadigt legat över 2019 års nivåer. För att hitta samma siffror måste man gå tillbaka till 2016. De svenska län där det produceras mest mjölk är Västra Götaland, Kalmar och Skåne. De län som har flest enskilda mjölkföretag är förutom Västra Götaland och Kalmar även Jönköpings län.
– Trots produktionsökningen är Sverige bara till 70 procent självförsörjande på mjölkprodukter. Om vi kunde nå 100 procents självförsörjning så skulle det potentiellt skapa 11 173 nya jobb i samhället, säger Palle Borgström.

Men för att nå 100 procent krävs en ökning med cirka 126 500 mjölkkor jämfört med i dag. Det är även en viktig samhällsfråga eftersom en mjölkgård på landsbygden fungerar som en motor för hela det omgivande samhället. Varje mjölkgård genererar nämligen ytterligare åtta arbeten genom leverantörsuppdrag, behov av livsmedelsbutik med mera.

Ekomjölk säljs som konventionell

Produktionen av ekologisk mjölk ökar just nu ännu mera än traditionell. Det har flera orsaker, dels finns det ett tidigare intresse för att producera, vilket nu ger effekt. Dels stödjer både svenska staten och EU ekologisk mjölkproduktion sedan flera år. Men Sverige ser samtidigt att försäljningen av ekoprodukter inte längre ökar bland konsumenterna.

– Förklaringen, inte minst nu under pandemin, är att kunderna i första hand väljer närproducerat och svenskt, säger Palle Borgström.

I praktiken innebär det att ekomjölk även säljs som traditionell mjölk i livsmedelsbutikerna. En annan samhällsutveckling, till stor del beroende på att lönsamheten är låg för mjölkbönder, är att antalet mjölkgårdar totalt minskar. Antalet mjölkproducerande gårdar minskade från 3 174 gårdar år 2019 till 3 025 år 2020

– Det är en utveckling som dessvärre drivs fram av den besvärliga lönsamheten, där det krävs allt större gårdar för att få ekonomin att gå ihop. Vi arbetar på en tuff konkurrensutsatt europeisk marknad, där vår höga djuromsorg i Sverige skapar ytterligare ekonomisk press på bonden, säger Palle Borgström.

7 anledningar till att mjölkproduktionen ökar i Sverige

• Gynnsam skörd & bättre grovfodertillgång
• Antalet mjölkkor ökar med 3 000 kor
• Återhämtning efter torkan 2018 med höga kostnader
• Stabilt mjölkpris samt global efterfrågeökning årligen på ca 2 procent
• Medelavkastningen ökade i Kokontrollen till 10 679 kilo energikorrigerad mjölk
• Något lägre avvecklingstakt än tidigare
• Corona-effekt: ökad efterfrågan på svenska livsmedel

Behov på längre sikt för att stärka svensk mjölkproduktion

• Politisk vilja att öka svensk produktion (förverkligande av riksdagens livsmedelsstrategi)
• Fortsatt efterfrågan på lokalt- och närproducerade livsmedel
• Skapa ekonomisk hållbarhet för bonden
• Stabilt mjölkpris även på längre sikt