Ni har arbetat hårt med vattendirektivet den senaste tiden hur har det arbetet gått?
- Förutom att de tre regionerna, Skåne, Jönköping och Sydost, ska lämna in yttranden på remissen har ett stort arbete gjorts av våra kommungrupper.

Många kommungrupper har skrivit egna remissyttranden med lokal anknytning. Vad finns det för fördelar med det?

- Då vattendirektivet spänner över hela Sverige blir det lätt att även våra yttranden blir övergripande. Att skriva egna remissyttranden med lokal anknytning ger en mycket klarare blid över hur åtgärdsförslaget faktiskt påverkar våra verksamheter på i vissa fall gårdsnivå. Inom Skåne, Jönköping och Sydost skickar ungefär 25 kommungrupper in en mer lokal syn på Vattendirektivet till Vattenmyndigheterna. Många fler än så har dock påverkat kommuner och andra myndigheter, och våra egna medlemmars, arbete i en positiv riktning.

När presenteras den slutgiltiga planen?

- Någon gång innan december i år. Arbetet kopplat till Vattendirektivet blir en viktig fråga även framöver, remisserna är startskottet.

Ni ska själva lämna in ett regionalt remissyttrande, vad fokuserar ni på?

- En stor del i arbetet har varit att visa på de grundläggande brister som vi anser finns i underlaget. Dels baseras mycket av arbetet på schablonvärden och dels är det bara ett begränsat antal typer av åtgärder som räknas med i analyserna. Det ger då en fel bild till hur det faktiskt ser ut i verkligheten. Då det är stora pengar kopplat till de olika åtgärderna, och kan påverka både livsmedelsproduktionen och enskilda verksamheters ekonomi, är det viktigt att det tas på allvar av myndigheterna.

Vad vill LRF?

- Vi vill att Vattenmyndigheterna lyfter blicken och anammar en större helhetsbild så att även jord- och skogsbrukets förutsättningar vägs in . Enskilda markägare är ofta nyckeln i att få till stånd de föreslagna åtgärderna. Utan den utgångspunkten når vi aldrig våra mål inom Vattendirektivet, åtminstone inte utan att riskera slå ut stora delar av Sveriges livsmedels- och virkesproduktion.