- Vi hade förväntat oss att artskyddsutredningen skulle sätta ned foten och förtydliga att det är staten som ska bära kostnaden och ansvaret för skydd av arter i Sverige, inte den enskilda markägaren. Vi har en absurd situation med onödiga rättegångskostnader som tydligen ska få fortgå och det är en stor besvikelse, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund. 

Utredningen landade i flera förslag som är ännu striktare än tidigare. Bland annat föreslår utredningen ett mer eller mindre absolut förbud mot att störa eller döda fåglar och att skada deras bon och ägg på våren, oavsett avsikt och avsett art. I praktiken skulle detta innebära att allt skogsbruk förbjuds under våren och den tidiga vallskörden blir omöjlig.

Bakgrund artskyddsförordningen

Artskyddsförordningen beskriver hur Sverige ska skydda olika arter, både djur och växter. LRF har länge efterfrågat en översyn av artskyddsförordningen eftersom konsekvenserna har varit stora, framför allt för skogsägare. Förordningen har lett till att många skogsägare har nekats avverkning av sin skog och behövt gå till domstol för att kräva ersättning från staten. Detta är en problematik som inte finns i andra EU-länder och är en konsekvens av svenska myndigheters tolkning av lagstiftningen.

LRFs reaktioner på artskyddsutredningen

Negativt

  • Utredningen likställer pågående markanvändning med tillståndspliktig verksamhet. LRFs bedömning är att det kommer krävas samma krav på kunskap och utredningar för att fortsatt bedriva jord- och skogsbruk som det redan krävs för den som vill ha tillstånd att ändra markanvändningen, exempelvis för att etablera en industri eller ett vindkraftverk.
  • Utredningen höjer högstanivån för hänsynsregler, vilket innebär att skogsägare tvingas avstå från en större del av sin intäkt från avverkningen än vad som varit fallet hittills.
  • Utredningen föreslår att även oavsiktlig påverkan på fåglar blir förbjudet. Vad gäller dödande och störande av fåglar samt skador på deras bon och ägg gäller förbuden alla fåglar även om det inte sker avsiktligt, förutsatt att det är möjligt att förutse att det kommer ske. Det innebär att många idag tillåtna verksamheter, där det kan finnas fåglar, omöjliggörs.
  • Utredningen öppnar upp för möjligheten att ändra regler som påverkar äganderätten i efterhand. Regeringen föreslås kunna utfärda generella föreskrifter för vissa verksamheter, vilket gör att tidigare tillåtna eller tillståndsgivna åtgärder kan bli otillåtna i efterhand. LRF anser att denna form av retroaktiv lagstiftning är ett hot mot såväl rättssäkerhet som förutsebarhet.
  • Utredningen föreslår att länsstyrelserna ska ta fram så kallade livsmiljöunderlag för att förvalta och planera kommande begränsningar och skydd. LRF ser inte nyttan med dessa underlag ur markägarsynpunkt och anser att det ökar administrationen hos myndigheterna och distanseringen mellan markägare och stat.

Positivt

  • Markägare föreslås att få sina rättegångskostnader ersatta vid processer mot staten som rör rätten till ersättning.
  • Utredningen skiljer på hanteringen av fåglar från andra arter och lagstiftningen blir därmed mer tydlig.