– Det är bra att veta vad som ska gälla i stora drag och det gör att vi välkomnar överenskommelsen, men det blev ju tyvärr inte riktigt den CAP vi hade velat se. Ökat regelkrångel är en faktor och det handlar om ganska omfattande förändringar som ska göras i rätt snabb takt. 25 procent i ettåriga miljöersättningar är en stor förändring som kommer att märkas i lantbrukarnas ekonomi.

Nu jobbar LRF vidare på hemmaplan för att tillämpningen av det nya regelverket ska bli så bra som möjligt. Framför allt har man kontakter med Näringsdepartementet, som äger frågan, och med Jordbruksverket. Men även med Finansdepartementet när det gäller den nationella medfinansieringen av jordbruksbudgeten.

– Det politiska läget gör allt lite knepigare, men vi håller oss uppdaterade och har kontakt med möjliga regeringspartier, säger Sofia Björnsson som här ger svar på de viktigaste frågorna kring nya CAP:

Är överenskommelsen klar?

– Nej, ännu är överenskommelsen på EU-nivå inte helt klar. Det som hände på midsommaraftonen är att de så kallade trialogerna blev klara och man har träffat en preliminär överenskommelse mellan representanter från Rådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen.

– Det krävs att EUs jordbruksministrar vid ett ministerråd konfirmerar överenskommelsen, och det krävs också en omröstning av Europaparlamentet. Ministerråd sker 28 – 29 juni. I Europaparlamentet verkar det som att majoriteten av ledamöterna tillhör politiska grupper som står bakom överenskommelsen, men De Gröna har angett att de kommer att rösta nej.

När ska de nya reglerna börja gälla?

– De ska träda i kraft år 2023. Det kan vara så att någon del träder i kraft i Sverige något år senare.

Blir CAP grönare och mer miljöinriktad?

– Ja det blir den. På pappret kan det se ut som att mindre pengar går till ”gröna” åtgärder genom att det nuvarande förgröningsstödet omfattar mer pengar. Men de eco scheme som införs istället för förgröningsstödet kommer att ha mer omfattande miljövillkor.

– Därutöver blir grundvillkoren, tidigare tvärvillkor, striktare och de omfattar fler områden, bland annat eftersom villkoren från förgröningsstödet läggs in som grundvillkor.

Vad händer nu?

– Näringsdepartementet fortsätter arbetet med att ta fram ett förslag om hur CAP ska genomföras i Sverige. En stor del av arbetet görs också av Jordbruksverket. Eftersom Sverige just nu har en övergångsregering är det ännu oklart hur de politiska avstämningarna ska göras. Budgetpropositionen i september är också mycket viktig. Där avgörs hur mycket medel den svenska regeringen skjuter till i nationell medfinansiering. LRF anser att Sverige bör skjuta till ytterligare ungefär 2 miljarder kronor per år jämfört med nuvarande budget. Den stora ökningen beror delvis på besparingar på EU-nivå som får genomslag år 2023, dels på att det krävs en högre budget för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin om ökad hållbar matproduktion.

– Målsättningen är att arbetet med den strategiska CAP-planen ska vara klart till årsskiftet eftersom Sverige måste skicka ner sitt förslag till CAP-plan senast den 31 december 2021. EU-kommissionen ska sedan godkänna planen.

– Det kommer vara en utmaning för Jordbruksverket att få alla detaljer på plats till SAM-ansökan år 2023. Det gör att det kan vara bra om vissa ändringar görs något senare så att Jordbruksverket hinner utveckla bra system. Vi vill undvika en situation med sena utbetalningar och långa handläggningstider.

Här är de största förändringarna jämfört med idag

Ettåriga miljö-, klimat- och djurvälfärdsersättningar (så kallade eco scheme) ska införas och dessa ska omfatta minst 25 procent av budgeten av nuvarande direktstöd. 
Konsekvens: Gårdsstödet kommer uppgå till i storleksordningen 1 500 kronor per hektar. Samtidigt tas förgröningsstödet bort.

Nuvarande förgröningsstöd kommer att tas bort, men villkoren kommer att göras om till grundvillkor vilket är det nya namnet på tvärvillkoren.
Konsekvens: Några grundvillkor ändras jämfört med idag, men det är oklart exakt vilka villkor som kommer att gälla i Sverige. Det här är ett exempel på att regelverket blir mer komplicerat för flera lantbruksföretag. Ett exempel är att EU ställer högre krav på vintergrön mark.

Medlemsländerna ska säkerställa att det sker en omfördelning av stöd från större till mindre företag.
Konsekvens: Det huvudsakliga sättet att göra detta är att införa ett särskilt stöd, omfördelningsstöd, som hanterar detta. Men det kan också göras på andra sätt. Här återstår mycket analyser innan vi kan säga hur detta kommer att påverka svenska lantbruksföretag.

Kraven på djurmärkning och journalföring av djur tas bort från tvärvillkoren/grundvillkoren.
Konsekvens: Det blir inte sanktion på EU-ersättningarna om villkoren inte uppfylls. Regelverket blir enklare.

Sverige kan besluta att ta bort stödrätterna. Vi kan räkna med att de tas bort eftersom det ännu inte varit någon organisation eller myndighet i Sverige som framfört argument för att ha dem kvar.
Konsekvens: Framöver söker du gårdsstöd och andra stöd för den mark du deklarerar i din SAM-ansökan och du slipper ha rätt antal stödrätter.

LÄS MER: Sofia Björnsson i Altinget: Skillnaden blir väldigt stor