Lantbruket blir allt mer beroende av teknologier för övervakning, mätning, beräkning, styrning och modellering: teknologier som har en allt mer omvälvande effekt på sektorns utformning och konkurrenskraft. Med snabb förändringstakt följer behovet av förmågor att navigera i en digital tidsålder så att digitaliseringen blir svenskt lantbruks konkurrensfördel. I det sammanhanget är kompetensförsörjning en kritisk framgångsfaktor.

För att inte halka efter i denna utveckling menar Lantbrukarnas riksförbund (LRF) att Sverige måste komplettera utbildningsutbudet med ett civilingenjörsprogram med fokus på jord- och skogsbruk. Flera europeiska länder erbjuder redan liknande utbildningar, men i Sverige saknas det ännu.

För att kunna möta målen i livsmedelsstrategin ser LRF ett stort behov av en agrar-teknisk utbildning, och av att öka antalet studenter på SLU:s utbildningar.

Växande behov av högutbildade personer

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) vill kunna möta det gröna näringslivets starkt växande behov av högutbildade personer med digital kompetens, ingenjörsfärdigheter och djupa kunskaper om primärproduktionens teknologi och system. SLU behöver därför ge en agrar-teknisk utbildning och har ansökt om examenstillstånd för civilingenjörsexamen hos regeringen, som vänder sig till Universitetskanslersämbetet (UKÄ) för hjälp med bedömning.

Programförslaget har en stark koppling till hållbar utveckling och omställningen till biobaserad ekonomi. För att lyckas med programmet behöver SLU, förutom examenstillstånd, även få ett utökat utbildningsuppdrag, att utbilda fler studenter med ökade resurser. SLU menar att utbildningen kan attrahera nya studentgrupper och öka attraktionen för andra SLU-utbildningar. Befintliga utbildningar berikas också då studenterna där kan få ta del av mer teknikinriktade kurser som kommer att ingå i civilingenjörsprogrammet.

Vill se Sverige i framkant 

LRF ser att Sverige och svenskt lantbruk behöver vara i framkant av den tekniska utvecklingen och har skrivit under en avsiktsförklaring som bifogades ansökan till UKÄ. Detta för att möta det övergripande målet i den nationella livsmedelsstrategin – ”en konkurrenskraftig livsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigt som relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till hållbar utveckling i hela landet. Produktionsökningen, både konventionell och ekologisk, bör svara mot konsumenternas efterfrågan. En produktionsökning skulle kunna bidra till en ökad självförsörjningsgrad av livsmedel. Sårbarheten i livsmedelskedjan ska minska.”

För att kunna möta målen i livsmedelsstrategin ser LRF ett stort behov av en agrar-teknisk utbildning, och av att öka antalet studenter på SLU:s utbildningar.

Anna Karin Hatt
Vd och koncernchef LRF

Följ debatten på Altinget