Som väntat innebär överenskommelsen att en stor del av EUs direktersättningar till jordbruket görs om till miljöersättningar och efter en infasningsperiod på två år ska miljöandelen utgöra 25 procent år 2025.

- Det är bra att förhandlingarna blev klara så att arbetet med tillämpningen i Sverige kan komma i gång ordentligt. Den här reformen av jordbrukspolitiken är en av de mer omfattande som gjorts. Att EUs jordbrukspolitik blir mer hållbar är en fördel men jag vill påminna om att en hållbar jordbrukspolitik måste vila på tre ben; miljö, ekonomi och det sociala, säger LRFs ordförande Palle Borgström.

Med avslutade politiska förhandlingar på EU-nivå övergår nu fokus till detaljregler och genomförandet av politiken i Sverige. Den svenska regeringen ska i slutet av 2021 skicka in en nationell CAP-plan för godkännande av EU-kommissionen.

- Det är viktigt att de nya miljöersättningarna i direktersättningarna blir tillgängliga för aktiva bönder i hela landet. Reglerna i övrigt måste också bli så enkla som möjligt och bidra till att uppfylla målen i den svenska nationella livsmedelsstrategin om en ökad hållbar matproduktion. Jag välkomnar ansvariga politiker och myndigheter att rådgöra och samarbeta med oss i näringen, säger Palle Borgström.

Läs LRFs pressmeddelande om överenskommelsen

Palle Borgström till TT: Räcker inte för att nå målen i livsmedelsstrategin

Minst 20 procent av direktstödet till jordbrukarna ska läggas på miljövänliga insatser under 2023–2024, och sedan öka till minst 25 procent mellan 2025 och 2027. Andra delar rör omfördelningar av ersättningar från större till mindre jordbruksföretag. 

– Det är en dramatisk förändring av EU:s jordbrukspolitik. Den har stort fokus på miljö- och klimatåtgärder, men för att lantbrukarna ska kunna genomföra det krävs lönsamhet i grund och botten. Riktig hållbarhet måste vila på miljö, klimat, hållbar ekonomisk och social situation, säger LRF:s ordförande Palle Borgström till TT.

LRF befarar att omprioriteringarna försämrar ekonomin för en del lantbrukare. LRF är kritisk till omfördelningen av pengar från stora till små företag.

– Det blir kontraproduktivt inom stora områden i Europa, det blir ytterligare ett incitament till att inte bruka jord. De som ser ut att drabbas hårdast är de större, effektivare företagen, och till viss del animalieproducenter, säger Borgström.

På måndag samlas EUs jordbruksministrar för att fatta en definitiv överenskommelse. När den politiska delen är klar återstår detaljregler och genomförandet i Sverige.

– Tidsplanen är pressad. Att vi är mitt i en regeringskris gör inte det hela mindre komplicerat, säger Palle Borgström.

LRF bedömer också att EUs nuvarande jordbruksbudget inte räcker för att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin.

– Om inte Sverige kompenserar neddragningarna med egna medel kommer vi inte kunna leva upp till målsättningarna, säger Palle till TT.