– Ett stort ansvar läggs på Jordbruksverket för att följa upp hur konkurrenskraften utvecklas. Detta uppdrag kommer att vara väldigt viktigt för hela lantbruksbranschen, inte minst eftersom både skatteavdraget och biopremien utmanar EU:s statsstödsregelverk, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

Regeringens utredare landshövding Helena Jonsson presenterar idag utredningen ”Fossiloberoende jordbruk” för regeringen. Utredningen är väldigt viktig för LRFs medlemmar då den fokuserar på hur svenskt jord-, skogs-, och vattenbruk kan minska sin användning av fossila insatsvaror och samtidigt stärka sin konkurrenskraft.

Helena Jonsson presenterar sex konkreta förslag för hur hon anser att Sverige ska agera:

Skatteavdrag:
Ett skatteavdrag föreslås för att minska beskattningen för branschen. Skatteavdraget ska gälla för samtliga associationsformer som bedriver jord-, skogs-, och vattenbruk, med undantag för skog ägd av juridisk person.

Syftet med jordbruksavdraget är att kompensera branschen för ökade dieselkostnader av den ökade reduktionsplikten samt utfasningen av dieselskatteåterbetalningen.
Enligt förslaget ska skatten för branschen minska från cirka 6,75 mdkr till cirka 4,75 mdkr. Alltså en minskning med 2 mdkr eller cirka 30 procent per år. Rent tekniskt innebär förslaget ett avdrag om 7 procent av omsättningen som görs i företagets inkomstdeklaration.

Biopremie:
En biopremie föreslås för de jord-, skogs-, och vattenbrukare som väljer att köra sina arbetsmaskiner på rena biodrivmedel. Biopremien uppgår till 2,30 öre per liter och ges för samtliga rena biodrivmedel förutom biogas. Utredaren har beräknat biopremien utifrån prisskillnaden mellan FAME och fossil diesel. Återbetalningen sker i efterhand och ska administreras av Energimyndigheten.
Syftet med biopremien är att i någon mån mildra de ökande kostnaderna som rena biodrivmedel innebär för de företag som väljer att gå före och köra på rena biodrivmedel.

Utfasning av dieselskatteåterbetalningen:
Utredningen föreslår att dieselskatteåterbetalningen ska fasas ut till år 2030.
Dieselskatteåterbetalningens syfte är att svenska jord-, skogs- och vattenbrukare ska ha möjlighet att konkurrera med utländska konkurrenter. Drivmedelskostnaden i Sverige är betydligt högre än kostnaden för drivmedel för våra konkurrenter i andra länder. Det beror dels på högre skatt i Sverige, EU-regelverket tillåter en lägsta dieselbeskattning om 20 öre/liter. Svenska lantbrukare betalar idag 2,81 kr/liter i skatt efter skatteåterbetalningen vilket fortfarande är högre än vad man i de flesta andra länder betalar. Den högre kostnaden i Sverige beror även på att vi i Sverige har miljö och klimatvänligare diesel än övriga EU.

En utfasning av dieselskatteåterbetalningen innebär högre kostnader för svenska företag vilket enligt utredningen leder till nedläggning av svenska företag och ökad import av livsmedel från länder med sämre miljö- och klimatprestanda. En utfasning av dieselskatteåterbetalningen innebär alltså försämringar för miljö och klimat då det innebär minskad produktion  iSverige. Dieselskatteåterbetalningen måste därför kompenseras på annat sätt för att det ska vara möjligt att fasa ut den utan att försämra för miljö och klimat.

Utredningen är mycket tydlig med att utfasningen enbart är möjlig om skatteavdraget enligt ovan införs.

Utökad klimatpremie:
Klimatpremien för miljöfordon ska utökas till att omfatta även aktuella arbetsmaskiner i jordbruket som drivs med el eller andra förnybara alternativ.

Biogasutredningen:
Utredningen föreslår att de förslag som presenterades i Biogasutredningen ska genomföras. Biogasutredningen innehåller ett flertal förslag, det viktigaste förslaget är att det införs en gödselgaspremie på biogas producerad från gödsel.  Gödselgaspremien är tänkt att kompensera för de extra kostnader och de samhällsnyttor som uppkommer vid biogasproduktion från gödsel. 

Nytt uppdrag till Jordbruksverket:
Utredningen föreslår att Jordbruksverket i sin årliga uppföljning av livsmedelsstrategin även utvecklar nya indikatorer för bevakning av konkurrenskraft och lönsamhet. Insatsvaror som utredningen särskilt anser bör följas är priset för gödsel, växtskyddsmedel, foder och drivmedel.  Utredningen menar att genom en sådan uppföljning ges en större helhetsbild över vilka kostnader branschen har. Utredningen konstaterar att denna uppföljning även behöver sättas i relation till prisutvecklingen i andra länder och föreslår därför att en internationell jämförelse görs.  
Underlaget ska även kunna användas för att bedöma konsekvenser av olika förslag i de kontrollstationer som ska genomföras vad gäller reduktionsplikten.

Då reduktionsplikten är ett nationellt styrmedel är det särskilt viktigt att analysera konsekvenserna för det svenska jordbrukets konkurrenskraft. Utredningen menar att ett sådant underlag kommer att erhållas genom det utvidgade uppdraget. 

Ytterligare en aspekt av uppdraget är att det ska användas i uppföljningen av de av utredningen förslagna åtgärder och styrmedel såsom till exempel vid ett införande av ett jordbruksavdrag och utfasning av dieselskatteåterbetalningen. 

LRFs bedömning

Vid en första anblick ser förslagen intressanta ut. LRF ska nu i lugn och ro analysera och räkna på förslagen för att se hur de påverkar medlemmarna. Det viktigaste för LRF är att förslagen som helhet ger tillräckligt stor effekt för att kompensera för de kostnadsökningar som branschen står inför då Sverige väljer att gå före våra konkurrentländer på miljö- och klimatområdet. Vi kan dock konstatera att ett oerhört stort ansvar läggs på Jordbruksverket för att följa upp hur konkurrenskraften utvecklas. Detta uppdrag kommer att vara väldigt viktigt för branschen. Vi kan även konstatera att såväl skatteavdraget som biopremien utmanar EU:s statsstödsregelverk.

– Förslaget om att Jordbruksverket får ett tilläggsuppdrag att årligen göra en internationell jämförelse mellan svenskt och internationellt jordbruks konkurrensförutsättningar är bra. Det ger möjligheter för att svenska politiker ska kunna se hur svenska bönder ekonomiskt påverkas av svenska skatteregler och lagstiftning, säger Palle Borgström.

Här hittar du utredningen som pdf.

Läs också Helena Jonssons debattartikel i Dagens Nyheter den 29 juli.