Idag presenterade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ett gigantiskt klimatpaket, döpt till Fit for 55. Det är en höjning av nuvarande mål om 45 procent och i paketet presenteras hur existerande lagstiftning inom flera områden ska revideras. Förslaget ska leda till huvudmålen i EUs nya klimatlag, nollutsläpp år 2050, via en 55-procentig minskning av utsläppen år 2030, jämfört med 1990 års nivåer. ­

Välkomnar ambitionerna - men vi ser stora risker

– Miljö- och klimatfrågorna är viktiga och LRF välkomnar EUs ambitioner. De gröna näringarna har en nyckelroll i att bidra till att minska klimatutsläppen i samhället genom att producera livsmedel, tjänster, förnybara bränslen och material. Men vi ser också stora risker att målen inte kan nås genom EU-förslag som begränsar det svenska skogsbruket och att även utvecklingen mot ett hållbart jordbruk försvåra. Exempelvis  genom att biobränslen från växande grödor inte anses bidra till målen, säger Palle Borgström.

På jordbrukssidan kvarstår begränsningen att endast 7 procent av biodrivmedlen från grödebaserade råvaror får tillgodoräknas inom unionens mål. Det försvårar möjligheterna för jordbruket att bidra till hållbara transporter. Det är mycket olyckligt och för LRF, vars medlemmar själva tagit fram en färdplan för hur vi ska bli fossiloberoende, kommer detta försvåra omställningen. När det gäller reglerna för markanvändning (LULUCF) får den ökade kolinbindningen i mark och skog inte kompensera för fortsatta utsläpp av koldioxid i andra sektorer. Förutsatt detta ser lantbruket fram emot det kommande förslaget om affärsmodell för koljordbruk ”carbon farming” som skall presenteras av EU- kommissionen senare i år.

Skogsbruket behövs för den gröna omställningen

Inom skogsområdet är oron stor för att EU nu begränsar den nationella strategin. Då riskeras att skogens alla värden och nyttor inte tas tillvara. Produkter från skogen kommer vara ovärderliga för att ställa om till en grön biobaserad cirkulär ekonomi. Det rör sig om byggmaterial och andra produkter som kan ersätta fossila produkter. Skogen används även till bioenergi och som aktiv kolsänka. På EU-nivå går det inte att reglera skogen utan att ta hänsyn till nationella olikheter. Därför måste skogsstrategierna fortsatt vara ett nationellt ansvar.

– Det är tydligt att vårt nationella självbestämmande är hotat. Genom dessa förslag ger EU sig själva rätten att besluta hur mycket skog vi ska få bruka, på vilket sätt den ska brukas vad den får användas till. Man flyttar makten från den svenska politiker och Sveriges skogsägare till tjänstemännen i Bryssel, säger Paul Christiansson, ordförande LRF Skogsägarna.  

Regeringen måste bevaka Sveriges intressen

LRF riktar ett direkt krav till Ibrahim Baylan, som ansvarar för lantbruksfrågorna i regeringen:

– Det blir avgörande att den svenska regeringen är aktiv i Bryssel och säkerställer att förslagen utvecklas så att biomassa från jord- och skogsbruk inte missgynnas gentemot fossila alternativ. Annars omöjliggörs omställningen. Det aktiva hållbara skogsbruket, enligt svensk modell, måste skyddas genom att skogspolitiken fortsätter vara en nationell kompetens. Och att målen i livsmedelsstrategin kan uppfyllas och att vi samtidigt kan leverera på ambitionerna i att få EU att minska sina utsläpp, säger Palle Borgström.

LÄS MER: Skärpta jordbruksregler kräver säkrad ekonomi