Hur ser det ut med budgeten och den nationella medfinansieringen 2023 – 2027?

– I budgetpropositionen som regeringen ska presentera i mitten av september kommer frågan om nationell medfinansiering till jordbrukspolitiken (CAP) för perioden 2023 – 2027 att hanteras. Sedan januariavtalet föll så sker vad det verkar inte regelrätta förhandlingar med partier utanför regeringen, däremot förs sedvanlig dialog.

– Palle Borgström träffade näringsminister Ibrahim Baylan den 20 augusti. Ministern gav inga besked om budgeten men noterade LRFs budskap. Mötet kommer följas upp i närtid med möten med politiska tjänstemän. Flera av LRFs regioner har också haft möten eller andra typer av uppvaktningar av riksdagsledamöter. Men frågan är komplex och den tidigare regeringskrisen har påverkat det politiska läget.

Vet vi något om landsbygdsprogrammet 2021 – 2022?

– Nuvarande landsbygdsprogram med till exempel miljöersättningar och kompensationsstöd rullar på tills den nya politiken träder i kraft år 2023. Det finns finansiering för åren 2021 och 2022, men i vissa åtgärder är pengarna så gott som slut. Jordbruksverket har information på sin webbplats.

– Vad LRF förstår kommer regeringen besluta om ett förslag till ändring av nuvarande landsbygdsprogram. Det ser till exempel ut att bli ökade möjligheter för investeringsstöd för täckdikning och energieffektivisering samt satsningar på ett vildsvinspaket. LRF är dock kritiska till att regeringen valt att inte använda de extra budgetmedel som kommer från EU under 2021 – 2022. Det tillskott som blir uppgår till 400 miljoner kronor men hade kunnat uppgå till 1,8 miljarder.

Vad händer med genomförande av CAP-reformen i Sverige?

– Beredningen av nationella vägval för tillämpningen av CAP i Sverige pågår parallellt med höstens budgetproposition, och kommer fortsätta efter att budgeten presenterats. Det exakta innehållet är ännu inte känt och definitiva besked kommer förmodligen inte förrän regeringen skickar den strategiska planen för CAP till EU-kommissionen vid årsskiftet. Än så länge har vi bara sett förslagen i Jordbruksverkets utredningar, men vi vet inte vilka förslag regeringen går vidare med eller vilka ändringar som kommer att göras.

Finns det några besked om de ettåriga miljöersättningarna – de som ibland kallas eco schemes?

– Det finns inga regeringsbeslut fattade om ettåriga miljöersättningar. Vid mötet med näringsministern var det tydligt att man inom regeringskansliet diskuterar miljöersättningar i pelare 1 och 2 gemensamt och vi hoppas att det också betyder att regeringen utnyttjar möjligheten att sätta ned kravet på hur stor andel av budgeten som måste gå till ettåriga miljöersättningar. Vi hoppas också att regeringen ändrar lite i Jordbruksverkets förslag till ettåriga miljöersättningar så att det blir större möjligheter för företagen att ta del av ersättningarna.

– De ettåriga miljöersättningarna ska utgöra ungefär 25 procent av budgeten för CAPs första pelare, samtidigt tas förgröningsstödet bort som stöd. Det kommer att bli kännbara ekonomiska förändringar för många lantbruksföretag.

Vad gäller för omfördelningsstödet?

– Omfördelningsstödet är en nyhet som innebär att stöd ska omfördelas från större till mindre företag och detta påverkar gårdsstödet. LRF anser att detta inte ska införas, men det är ett krav i EU-regelverket. Jordbruksverket kom i slutet av juli med en preliminär rapport om hur omfördelningsstödet skulle kunna tillämpas i Sverige. Vi är inte helt färdiga med analysen än och ska göra kompletterande analyser.

– Jordbruksverket har i sin rapport tagit fasta på att stödet inte ska äventyra målsättningarna i livsmedelsstrategin och de har också undersökt sätt så att stödet inte ska öka incitamenten för ”passivt brukande” men det återstår att se vad som blir verklighet i Sverige.

Tvärvillkor byter ju namn till grundvillkor. Några fler nyheter där?

– Jordbruksverket har ett uppdrag att utreda hur de ändrade grundvillkoren kan tillämpas. Ett utkast kommer att diskuteras i Jordbruksverkets förenklingsgrupp, där LRF har flera representanter. Även här återkommer vi när vi vet mer. Men vi kan se att EU-regelverket i flera delar innebär skärpta regler och nuvarande regler i förgröningsstödet bakas in i grundvillkoren. Reglerna om märkning och journalföring av djur tas dock bort från grundvillkoren, det innebär att lagstiftningen finns kvar men lantbrukaren riskerar inte sanktioner i CAP om det till exempel saknas öronbrickor.