LRFs naturvårdsexpert, Gunnar Lindén, har granskat den fakta som tas upp i programmet.

- Jag saknar en balanserad uppställning av experter och diagram och fakta som visar hela bilden. Vi har bland annat kunnat se att programmet utelämnar fakta om naturskogen och fåglars utveckling i skogslandskapet, vilket gör att tittaren kan dra felaktiga slutsatser. Det är givetvis tråkigt eftersom programmet ska ha ett vetenskapligt förhållningssätt, säger Gunnar Lindén som har utvecklat sitt resonemang på sin blogg.

Sedan mitten av 1800-talet har det blivit 600 fler arter i Sverige. Det har skett genom att 200 arter har försvunnit och 800 arter har tillkommit, enligt Naturvårdsverket. Ingen art har försvunnit på grund av skogsbruk i Sverige sedan 1950-talet. 

7 rödlistade fågelarter 

Enligt rödlistan finns det sju skogslevande hotade fågelarter där avverkning anges som en negativ påverkansfaktor av stor betydelse. Vi har gått igenom samtliga sju fågelarter och anledningen till varför de är rödlistade. 

Ortolansparv: Hotas av förändringar i odlingslandskapet och gynnas av hyggen.

Stare: Minskar pga förändringar i jordbrukslandskapet.

Taigablåstjärt: Nytillkommen till den svenska faunan och hotas för att den fortfarande är sällsynt.

Sommargylling: Lever på gränsen av sitt utbredningsområde och är därför sällsynt. Den minskar inte i antal.

Lappuggla: Sällsynt men den minskar inte i antal. Den har däremot spridit sig påtagligt i södra Sverige under senare tid.

Tallbit: Hade minskat 2018 vilket var slutår för rödlistebedömningen 2020. Den har ökat sedan dess och skulle aldrig ha rödlistats om rödlistan gjordes idag.

Vitryggig hackspett: Är mycket sällsynt pga brist på sammanhängande områden med äldre lövskog med död ved. Dess miljö ökar dock kraftigt. De sista åren har även fler vitryggar synts i Sverige.