Det framgår av LRFs Gröna Näringslivsindex för det tredje kvartalet. Svensk livsmedelsproduktion är sårbar och den internationella utvecklingen, driven av coronapandemin, ökar kraftigt priserna på nödvändiga insatsvaror som bränsle och djurfoder för jordbruket. Stigande energipriser, exempelvis världsmarknadspriset på diesel har ökat med 86 procent på ett år, tynger nästan alla branschgrenar inom det gröna näringslivet.

– Det visar att vi behöver öka vår försörjningstrygghet i Sverige, framförallt satsningar på inhemsk produktion av energi- och drivmedel är helt avgörande. Svensk skog kan producera fossilfria drivmedel, och med statliga initiativ i ryggen skulle det gröna näringslivet bli en föregångare i utvecklingen fossilfria bränslen, säger Anna Karin Hatt, vd och koncernchef i LRF.

Stark utveckling i skogen

En sådan satsning skulle även innebära ytterligare affärsmöjligheter för företagare inom jord och skog och göra svensk livsmedelsproduktion robust och uthållig i kommande internationella kriser.
I indexet syns också den starka utvecklingen inom skogen med fortsatt stigande priser på både timmer och massaved. Priset på svenska exportvaror inom trävarubranschen har fördubblats det senaste året. Något som också lett till rekordpriser på skogsmark.

Livsmedelsföretagare ser positiva effekter av att många valt ”hemester” i sommar och fått upp ögonen för hela Sverige, och att fler lagar mat hemma. Intresset för närproducerat har ökat starkt. Efterfrågan är stor med god prisbild för sålda varor och tjänster.

Ny paketering av produkter och tjänster

Man fortsätter också att söka sig till gårdsbutiker, och många småföretag paketerar sina erbjudanden eller krokar arm lokalt för att jobba i kluster. Exempelvis kafé som också arrangerar vandringar eller kajakuthyrare och säljer kajaktur med picknickkorg. Förädling och tjänster upplever en ny kundgrupp med fokus på smakupplevelser i kombination med social samvaro.

– Mycket pekar på att denna efterfrågan kommer att hålla i sig även efter pandemin. Svenskt vin säljer som aldrig förr. LRF Lokal mat & dryck noterar fullbokade provningar och fullbelagda boenden med mat. Dessa bokningar ökade med mellan 30–45 procent förra året, och ökade med ytterligare 25 procent i sommar, säger Anna Karin Hatt.

Viktig roll i den gröna återhämtningen

Antalet anslutna konsumenter till Rekoringar, med direktförsäljning från bonde till konsument, ligger närmare 900 000, och rörelsen finns nu över hela landet.

Sammanfattningsvis står de gröna näringarna starka, trots ett ovisst kostnadsläge som påverkar lönsamheten för i stort sett alla branscher. Men i den gröna återhämtning som Sverige står inför kommer jord, skog och landsbygd att spela en viktig roll. Och där både vill och ka de gröna näringarna leverera.

Grönt näringslivsindex tredje kvartalet, i korthet
Neutralt index på totalen men stor spridning mellan branscherna

  • Stark utveckling i skogen – fortsatt stigande priser på timmer och massaved, lönsamheten upplevs betydligt bättre än föregående år
  • Trädgårdsindex sjunker. Överlag positiv men mindre positivt än kvartal 2. Priset på insatsvarorna påverkar mest, Lönsamheten upplevs nu negativ jämfört med ett år sedan, Växthusföretagen har fått nya pålagor som ytterligare driver kostnader

Positiva branscher
Förädling och tjänster

  • Mycket gott marknadsläge med mycket god efterfrågan och god prisbild för sålda varor och tjänster.
  • Ytterligare försvagad syn på prisläge för insatsvaror
  • Kostnadsmassan för insatsvaror har dock ännu inte svängt kring lönsamheten, den är fortfarande positiv i jämförelse med ett år sedan

Negativa
Växtodlarna mer negativa

  • Sämre produktionsutveckling, lägre skörd än prognosticerat
  • Fortsatt ökat pris på insatsvaror
  • Försämrad lönsamhet, nu negativ jämfört med förra året

Samtliga animalier negativa

  • Lamm och mjölk minst negativa
  • Nöt- och grisproducenterna mest negativa (50 procent av index)
  • Ökande priser på insatsvaror börjar sätta spår i lönsamheten, nu negativ jämfört med förra året
  • Kostnadsläget påverkar lönsamheten, särskilt i produktionsinriktningar med långa produktionscykler och ovisshet på intäktssidan