Det innebär bland annat att den svenska brödproduktionen kan påverkas. Däremot har den viktiga vallskörden, som blir hö till djurens vinterfoder, vuxit bra i större delen av landet.

Årets skörd har verkligen påverkats av tvära väderkast. Först värme och torka och sedan kraftiga lokala regn. Det onormala regnandet, har resulterat i att skörden inte hunnit komma så långt som den brukar vid denna tid. Det medför en ovanligt utdragen skördeperiod, som fortfarande pågår intensivt även i de mellersta och södra delarna av landet.

Den tidiga värmen och torkan innebar att säden på många håll gick i mognad för tidigt och att kärnorna därmed blir mindre än normalt. Det gäller både spannmål, oljeväxter och trindsäd. Från mellansverige, exempelvis Örebro län, rapporteras att värme och torka försämrade höstvetet. I Örebro län är det just nu besvärligt att få in halm när vädret växlar och det kommer oplanerade skurar med täta mellanrum. I Västmanland har skörden bara kommit halvvägs. För brödproducenterna innebär årets spannmålsskörd mer utmaningar än vanligt, eftersom det blir svårare att garantera tillräcklig skörd.

Det ryckiga vädret har skapat lokala väderfenomen i stora delar av lantbrukssverige, där det finns både torra och blöta områden i samma regioner. I Blekinge är lantbrukarna just nu är inne i slutfasen av tröskningen på många håll. För andra i Blekinge så har de inte ens kunnat börja, då det blev försenad vårsådd på grund av stor väta.

Blötaste månaden följdes av torka

I Halland ger LRFs regionordförande Anders Richardsson en lägesbild av det märkliga väderåret:

– I våras hade vi den blötaste majmånaden ”någonsin” med cirka 150 mm regn och i enskilda fall över 200 mm. Därefter en varm och torr juni. Sedan rejält med regn i augusti, 60-80 millimeter häromveckan. Många kompenserar genom att så mycket höstraps nu, säger Anders Richardsson.

Mycket otröskat i Stockholmsområdet

I Stockholmsområdet skiljer det sig enormt beroende på hur tidigt det såddes, hur mycket regn det kommit lokalt, det kan skilja flera 100 millimeter på någon mils avstånd, samt vilka förutsättningar gårdarna har haft att ta emot den kraftiga nederbörden. I östra Stockholmsområdet står fortfarande mycket otröskat på grund av regnet. Nederbörden för någon vecka sedan förstörde nysådd raps för många lantbrukare. Bönder i området rapporterar att de aldrig sett så mycket sniglar på åkrarna.

Öland värre drabbat än torkaåret

På Öland, och främst kring dess södra kust, har vädret gett en låg spannmålsskörd, till och med lägre än under den stora torkan 2018. Utmed de andra områdena i Ölands kustband talas om 20-30 procent lägre än medelskörden ett normalår. Gotland har också generellt lägre skördar än normalt, men har klarat sig bättre än Öland.

Från Östergötland rapporteras att torkan troligen minskat skörden med 0,5-1 ton per hektar (100x100 meter).

Rekordskörd av åkerbönor i väst

I västra Götaland har det också varit stora vädervariationer under hela växtsäsongen. Ett exempel är odlingen av åkerbönor, med stora variationer i hela Västsverige. Från nästan helt uttorkat i Halland till att Bohuslän ser ut att gå mot de bästa åkerbönorna någonsin. På sina håll kom mycket kraftiga lokala regn på 75-230 millimeter på ett enda dygn.

Tidig skörd räddade Skåne

Skåne hade en tidig skörd i år och har klarat sig bra, förutom rapsskörden som blir sämre än förväntat, på sina håll 15-20 procent lägre än normalt.

Norra Sverige klarade sig bäst

Värmland har klarat sig bra, trots en värmeperiod i början och mitten av sommaren. Men bäst, jämfört med normalår, verkar norra Sverige, med goda vallskördar, ha klarat sig. Potatisen i Norrbotten ser sammantaget ut att hamna på normalskörd eller lite under det normala. Spannmålsodlingarna har återhämtat sig efter torkan, då regnet kom i grevens tid och räddade situationen. Men endast ett fåtal lantbruk i Norr- och Västerbotten har börjat tröska ännu, och det är därför svårt att avgöra hur volymerna slutligen blir.