Regeringen har aviserat att budgeten för CAPs pelare 2 ska omfatta 5,7 miljarder per år för perioden 2023 – 2027. Av texterna i BP22 framgår dock att vissa åtgärder som idag ligger i pelare 2 kommer hanteras nationellt framöver men ska ingå i de 5,7 miljarderna. Detta innebär alltså att en del av de 5,7 miljarderna inte kommer att ligga inom CAP.

Oppositionspartier budar över

– LRF har tidigare äskat en ökning på 2 miljarder per år för den nationella medfinansieringen och regeringens förslag om 5,7 miljarder når ungefär halvvägs. Vi behöver alltså fylla på finansieringen för att få en bra CAP-plan för de kommande 5 åren, säger Lars-Erik Lundkvist på LRF, näringspolitisk expert på LRF. Områden som LRF pekat på i sammanhanget är:

  • Stärkt kompensationsstöd
  • Bibehållet och stärkt vallstöd på slätten
  • Stärkt investeringsstöd
  • Viss höjning av ersättningen för naturbetesmarker
  • Annat, som till exempel djurvälfärdsersättningar.

Efter att budgeten lades fram den 20 september har övriga riksdagspartier lämnat in sina budgetmotioner. Och här kan man läsa att fem partier, Centern, Moderaterna, Kristdemokraterna, Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna, skjuter till ungefär 1 miljard extra per år till CAP-finansieringen från och med 2023 i sina förslag.

LRF vill ha fler eco schemes

– Det är glädjande och hoppfullt att det finns en majoritet i riksdagen för att förstärka CAP-budgeten. Nu gäller det att det här får genomslag i det budgetalternativ som riksdagen röstar igenom i december, säger Lars-Erik Lundkvist.

Den avgörande frågan i nästa steg är naturligtvis innehållet i den CAP-plan som Sverige ska skicka till EU-kommissionen vid årsskiftet. LRF har pekat på vilka ersättningssystem som behöver förstärkas. Och lyft fram att de nya ettåriga miljöersättningarna (eco schemes) ska vara möjliga att söka för flertalet lantbrukare i hela landet. Ett nytt omfördelningsstöd inom direktstödet måste också utformas så att omfördelningen begränsas så långt det går.

Lägg bredband utanför CAP

Även utformningen av de nya grundvillkoren, tidigare tvärvillkoren, är mycket viktig så att de helt enkelt inte blir ett hinder vid planeringen av den årliga odlingen.

– En annan sak att hålla koll på är att inte CAP-planen innehåller finansiering av allmänna landsbygdsåtgärder som bredbandsutbyggnad med mera, påpekar Lars-Erik Lundkvist.

Regeringen ägnar sig fortfarande åt interna förhandlingar om hur den strategiska CAP-planen ska se ut och det är förstås angeläget att de öppnar upp för externa synpunkter innan den ska vara helt klar.

Farm to Fork saknar konsekvensanalys

På EU-nivå är en av de mest aktuella frågorna i Bryssel just nu den förestående omröstningen kring Farm to Fork-strategin som ska skynda på omställningen mot miljö- och hälsomässigt hållbara livsmedelssystem och en konkurrenskraftig produktionskedja.

De europeiska bondeorganisationerna Copa Cogeca har uppmanat EU-parlamentet att skjuta upp omröstningen om Farm to Fork eftersom konsekvensanalyser visar på stora produktionsminskningar i EU och risk för att livsmedelsproduktionen flyttar utanför EU. Omröstningen kommer ändå att hållas i veckan i Strasbourg.

Prenumerera på Brysselnytt

Är nyfiken på vad som händer på EU-nivå när det gäller de gröna näringarna? Ett tips då är att prenumerera på LRFs Brysselnytt som ges ut varje vecka. Länk hittar du uppe till höger.