För oss ungdomar som ska eller precis har tagit över gården är framtidstron det allra viktigaste. Glädjande nog kan vi konstatera att intresset för naturbruksgymnasier är det största på ett decennium, och det är faktiskt den yrkesutbildning som har ökat mest av alla. Det är roligt att så många av dagens gymnasieelever vill jobba med djuren, naturen och vara med och bidra till att lösa de livsviktiga hållbarhetsfrågorna. Även om mycket är positivt för vår bransch börjar tonläget ändras till det dystrare och tron på framtiden avtar snabbt.

Rekordhöga priser på bränsle, el, foder och gödsel under hösten har gjort att kostnadsbördan blivit så stor att matproduktionen minskar på allt fler ställen. Vårbruket ställs in och stallar riskerar att stängas. Nyligen kom en rapport från Jordbruksverket som visade att potatisodlingen minskat med 15 procent och att den mark det odlas på har minskat med 1200 hektar på ett år. Nu odlas potatis, vår basvara, på rekordlåga 14 940 hektar.

Samtidigt som alla kurvor pekar rakt ner i källaren tickar elpriserna rätt upp mot stjärnorna. Vi bönder jobbar ännu hårdare, ännu snabbare, säger upp personal och tar större risker. Vi jobbar med stora djur och stora maskiner och har redan ett av världens mest riskfyllda arbeten. Men kostnaderna blir bara högre. Arbetstempot ökar och marginalerna minskar.

Hos de ansvariga ministrarna, landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg och statsminister Magdalena Andersson, får jag bara höra att de följer utvecklingen. Men de vill ha ett välförtjänt jullov och lovar ett nytt krismöte senare i januari för att diskutera intäktssidan som visserligen ökat för några under året men som redan ätits upp av de skenande kostnaderna.

Hur noga har ni följt utvecklingen? Har ni missat de dagliga rapporterna från gårdarna runt om i landet? Har ni läst Grönt näringslivsindex som LRF ger ut varje kvartal? Det är historiskt låga konjunktursiffror rakt över varenda bransch. Det larmas om miljonförluster på enskilda gårdar och de hållbara investeringarna skjuts på framtiden.

För fem år sedan var ni med och beslutade om en nationell livsmedelsstrategi. Syftet med den var att öka livsmedelsproduktionen i Sverige: För att få upp försörjningstryggheten, för att höja beredskapen i kris och för att klimatförändringarna visar att jordbruket på våra breddgrader blir allt viktigare ur ett globalt perspektiv. Men just nu går vi i motsatt riktning.

Vi behöver att ni visar ledarskap och går från ord till handling. Det gäller även alla konsumenter som varje dag kan göra ett medvetet val att välja svenskt i matvagnen eller restaurangen. Det handlar både om att värna den svenska matproduktionen och samtidigt visa solidaritet mot oss som producerar det som vi alla samlas kring och äter på julborden. Ingen ung som idag väljer att plugga för att kunna ge nästa generation mat på bordet, skapa arbetstillfällen och bygga en hållbar framtid ska behöva känna oro över sitt val. Dagens unga ska inte heller behöva känna tveksamhet inför den gröna omställningen. De ska känna framtidshopp.

När en akut situation dyker upp på vår gård så agerar vi direkt. Oavsett om det är mitt i natten eller mitt under Kalle Anka på julafton. Nu har det dykt upp en akut situation för lantbruket och då duger det inte att bjuda på kafferep om en månad. Och saknas idéerna finns det ett färdigt förslag på ett grönt krispaket på Näringsdepartements bord att fatta beslut om redan idag.

Elisabeth Hidén
Ordförande LRF Ungdomen

Artikeln publicerades i Expressen den 14 december 2021.