Kriget är en humanitär katastrof för den ukrainska befolkningen och Sverige har starka band till Ukraina genom säsongsarbetare som arbetat för svenska lantbrukare under många år.

I Sverige har kriget gett prisutvecklingen ytterligare en skjuts uppåt på nödvändiga insatsvaror. Den krismiljard som regeringen presenterade den 14 februari har heller inte nått ut till lantbrukarna och kan dröja till efter halvårsskiftet.

Här är svar på några frågor kring kostnadsläget för svenskt lantbruk och längst ner på sidan finns ett axplock av nyhetsklipp på ämnet.

Lantbruket fick nyligen en miljard i krisstöd, hur kommer det sig att man behöver mer nu?
Kriget har lett till att energi- och foderpriser ökat ännu mer och för djurbönder har inte marknadspriserna, särskilt för kött och ägg, alls höjts i samma takt. Det finns därför en uppenbar risk att nya djur inte sätts in i stallarna när foderräkningarna inte täcks av priser för griskött, ägg och matfågel. Och då skulle den svenska produktionen börja gå åt helt fel håll och den utvecklingen skulle vara helt på tvärs i förhållande till den nationella livsmedelsstrategin och det övergripande arbetet med att stärka svensk krisberedskap.

Hur påverkar kriget i Ukraina svensk livsmedelsproduktion?
På kort sikt fungerar jordbruket och livsmedelsindustrin men det mycket höga kostnadsläget i animalieproduktionen kan leda till negativa effekter redan under året om inte nya djur sätt in i exempelvis gris-, kyckling-, värphöns- eller ungnötstallar. På samma sätt kan produktion i växthus minska. När det gäller växtodlingen finns mer gynnsamma förutsättningar att hålla igång produktionen på grund av bättre marknadspriser på många områden. Redan till hösten ska dock handelsgödsel för nästa odlingssäsong köpas in och just nu är gödselpriserna mycket höga. Även dieselpriset har ökat till en aldrig förr skådad nivå.

På vilka andra sätt påverkar kriget Sveriges bönder?
Säsongsarbetare från Ukraina har varit en vanligt inslag exempelvis trädgårdsnäringen. Nu är det ovisst om flyktingankommande på ett smidigt sätt kan få arbetstillstånd under innevarande år. LRF har nära kontakter med regeringen och berörda myndigheter i denna fråga.

Hur påverkas ekonomin i jordbruket?
Priserna på energi fortsätter att rusa. Dieselpriset är cirka 9 kr högre jämfört med mitten av januari och elpriset är mycket högt i södra Sverige. Priserna för spannmål och oljeväxter ökar vilket gör det möjligt att betala höga drivmedels- och gödningspriser. Men för djurbönder slår det tillbaka genom mycket höga foderkostnader samtidigt som marknadspriserna är svåra att höja. LRF bedömer att jordbrukets samlade ekonomi 2022 försämras med cirka 2 miljarder i förhållande till 2021.

I dagsläget importerar Sverige nästan all kväve, fosfor och kalium i mineralgödsel. Därför är de stora industrisatsningar som pågår i Norrland för att utvinna kalium och fosfor ur svenska råvaror viktiga. De minskar vårt beroende av andra länder och det är viktigt att starten av dem inte fördröjs av utdragna miljötillståndsprocesser.

Hur långvarig blir effekten?
Det är ingen som vet i nuläget. Det blir naturligtvis effekter 2022 och även 2023 eftersom många av de insatsvaror som behövs för kommande års produktion kommer att ligga kvar på höga prisnivåer.

LRF föreslår att dieselskatten återbetalas i sin helhet, varför?
LRFs medlemmar är i dagsläget mycket beroende av diesel i produktionen. Prisutvecklingen har ändrats dramatiskt under de senaste månaderna av olika orsaker, men kriget i Ukraina har orsakat ytterligare ökade energipriser. Det är en extraordinär situation som med stor risk kan leda till att bland annat livsmedelsproduktion läggs ner.

För att produktionsverksamheter ska kunna överleva på kort sikt är det nödvändigt att dieselpriset sjunker snabbt. Ett sätt att göra det på är att återbetala dieselskatten i jord- och skogsbruket.

En del av ökningen av dieselpriset beror på reduktionsplikten och LRF anser den bör sänkas på kort sikt. Trots detta anser LRF fortfarande att modellen med ökad inblandning av biokomponenter i drivmedel för att minska växthusgasutsläppen är ett verksamt och nödvändigt verktyg i klimat- och energiomställningen.

Vad gör LRF nu?
LRF har en krisgrupp som jobbar sedan en dryg månad och vi har en nära dialog och möten med myndigheter, politiker och våra organisationsmedlemmar. LRF deltog i en uppvaktning och hearing för alla riksdagens partier i Miljö- och jordbruksutskottet den 24 mars.

Nuläge och bedömd påverkan på lantbruksnäringen – kraftig kostnadsuppgång
Effekter för svenskt jordbruk av prisutveckling för insatsvaror, uppdatering 23 mars 2022

Några ingångsvärden:

  • Startpunkten för mätningen är hösten/vintern 2020.
  • Prisnivå vid uppdatering 23 mars är: Diesel 20,78 kr/l exkl. moms (25,97 inkl moms), kvävegödsel 24 kr/kg, el 145 öre/kWh, soja 8,50 kr/kg.
Insatsvaror Årsbehov Prisuppgång 13/1-22 Totaleffekt Uppdatering 23/3-22
Diesel 250 milj liter 4,70 kr 1 175 Mkr 2 185 Mkr (+8,74 kr/l)
Kvävegödsel 180 milj kg 15 kr 2 700 Mkr 3 060 Mkr (+17 kr/kg)
El 1,5 Twh 80 öre/kWh 1 200 Mkr 1 650 Mkr (110 öre/kWh)
Soja 200 milj kg 3 kr/kg 600 Mkr 900 Mkr (+5,50 kr/kg)
Summa     5 675 Mkr 7 795 Mkr (+2 120 Mkr)
         


Kommentarer:

  • Ökning med ytterligare ca 2 miljarder kr sedan mitten av januari.
  • Oklart läge rörande gödselpriser inför nästa säsong, går sannolikt upp ytterligare när energipriser ökar.
  • Ökad elkostnad i mars bygger på medelspotpris 1-23 mars.
  • Sojapriset är upp ytterligare 1,50 kr/kg efter Ukrainakrisen. När det gäller ökade foderspannmålspriser för djurbönder, vars förbrukning ligger runt 2,5 miljoner ton/år, innebär en motsvarande prisökning med 1 kr en ökad kostnad om 2,5 miljarder.
  • Om jordbruket köpt in 15-20% mindre kvävegödsel inför 2022 bör denna post justeras motsvarande ovan i tabellen. Dock leder 15-20% mindre gödselgiva eller ökad träda att intäkterna också minskar.
  • Dagsaktuella gödselpriser pekar på en ökning upp mot åtminstone 40 kr/kg kväve vilket ger ett tillägg i beräkningen om 2,9 miljarder kr. Dock är det naturligtvis ovisst om lantbrukarna överhuvudtaget köper in gödsel inför nästa säsong till detta extremt höga pris.

Om lantbrukets skenande kostnader i media

Palle Borgström och landsbygdsministern i TV4 Nyheterna om det allvarliga läget för lantbruket.
Läs intervjun med Palle Borgström i Nyheter 24.
Lantbrukaren Tomas Rogstam om hur dieselpriset påverkar hans företag.
Fem liberala riksdagskandidater i Expressen om Sveriges låga självförsörjningsgrad när det gäller livsmedel.
Lars Ahlin varnar för matkris i SVT Nyheter Jämtland.
Mjölkföretagarna Torgny och Eva Widholm i SVT Nyheter Jämtland om den ekonomiska oron kopplad til kriget i Ukraina.
Anna Karin Hatt i Di TV 17 mars om böndernas kostnader och den hotade livsmedelsproduktionen. Cirka 05:40 in i sändningen.
Mattias Espert, ordförande i Sveriges Grisföretagare, på DI Debatt om Sveriges matberedskap.
Jeanette Elander, LRF Kött och grisföretagare, i Ekot om kostnadsläget.
Palle Borgström i P1 Morgon om Sveriges beredskap när det gäller livsmedelsproduktion.
Marcus Söderlind i Aftonbladet om oron för de ukrainska säsongsarbetarna.
Palle Borgström och grisbonden Johan Rydberg i Aftonbladet om risken för matbrist.
Palle Borgström och Anna Karin Hatt på Svenska Dagbladets debattsida om hotet mot svensk matförsörjning.
Landsbygdsministern i SVT om att trygga den svenska livsmedelsförsörjningen.
Jenny Karlsson i SVT Nyheter Norrbotten  om det svåra kostnadsläget.
Roger Gustafsson i Kalmar läns tidning om behovet av ett krispaket.
Anna Karin Hatt i TV4 Nyhetsmorgon om Sveriges matförsörjning.
Grisföretagaren Filip Isaksson om rekordpriserna på gödsel.
Företrädare för LRF Skåne är med och undertecknar en debattartikel i Dagens Industri om kostnadsläge och energipriser.
Vetenskapsmagasinet Klotet i P1 tar upp kostnadskrisen och konsekvenserna för klimatet.
Anders Haglund, LRF Borlänge, i Dalarnas tidningar om krisen för lantbruket.
Artikel i Dagens Industri om importberoende, självförsörjning och det hårda kostnadsläget för animalieproduktionen.
Ekonomiekot extra om prisutvecklingen på mat med anledning av kriget i Ukraina.
16 mjölkbönder på DN Debatt om att regeringen måste agera nu för att rädda livsmedelsproduktionen.
Landsbygdsministern i Ekot om att sänka dieselskatten ytterligare för lantbrukare.
Två centerpolitiker på DN Debatt om ett permanent jordbruksavdrag.
Aftonbladet rapporterar om finansutskottets diskussioner om ett större stödpaket.
Palle Borgström i Ekot om tuffa läget för animalieproducenterna.
Åsa Odell i Aftonbladet om välkomna undantag i stödregler.
Lennart Bogren i Tidningen Näringslivet om att svensk lantbrukspolitik behöver rustas upp.