Vi står fast vid att läget är extremt oroväckande. Vi är bekymrade över Sveriges förmåga att producera livsmedel både på kort och lång sikt. Vi ser en kraftigt vikande lönsamhet på sektornivå, dels i våra egna kalkyler, dels i Jordbruksverkets prognoser. Detta kommer att slå mot livsmedelstryggheten kommande år.

Tufft för animalieproducenterna

Det är riktigt som Peter Einarsson skriver, att ett högt spannmålspris gynnar en viktig del av livsmedelsproduktionen i Sverige och vi ett normalår är självförsörjande på spannmål. Men det är samtidigt viktigt för samhället att veta att det finns en annan sida av myntet. Nämligen alla de animalieproducenter som är beroende av spannmål för att utfodra sina djur. För dem är det höga priset en kostnad och inte en intäkt. Det är framför allt de bönder som nu lider svårt under det höga kostnadstrycket och den negativa spiralen går snabbt nedåt.

Men låt oss ta det i ordning:

Importberoendet bekymmersamt

Vi kommer inte att ha en matbrist i butikerna den här veckan eller nästa, det vi äter nu skördades förra året. Det vi äter nästa år skördas i år och det är den skörden vi oroar oss för. Vi delar därför i stora delar Peter Einarssons syn på den ekonomiska kris som vi har inom lantbruket och vi är också bekymrande över svensk lantbruks importberoende. Vi jobbar för att svensk livsmedelsproduktion ska öka, att vi ska få bättre marginaler i våra företag och samtidigt öka vår motståndskraft, både mot ekonomiska kriser och mot klimatförändringar.

Djur behövs för gödsel

Angående gödsling så menar vi inte i vår artikel att man får 50 procent mindre skörd i ekologisk odling jämför med konventionell, utan att man får 50 procent mindre skörd utan någon gödsling alls. Att på kort tid – om mycket av den ordinarie handelsgödseln faller bort till följd av det pågående kriget i Ukraina – ersätta den med annan gödning kommer vara mycket utmanande. De cirka 22 miljoner ton stallgödsel från lantbrukets djur utgör nu en extra värdefull resurs för alla lantbrukare som har den. Men för att det ska finnas stallgödsel så måste det finnas kor, grisar, hästar och höns och därför är det extra problematiskt om animalieproduktionen skulle minska. Vi har också förhoppningar kring att ökad återföring av växtnäring från ett bättre fungerande livsmedelskretslopp och att de två industrisatsningarna i norr ska ge svenskproducerad mineralgödsel och mindre importberoende. Vår jämförelse avsåg alltså inte ekologisk odling jämfört med konventionell, utan odling med gödning och odling utan.

Situationen avgörs mycket av insatsvarorna

Ekologisk odling, som inte använder mineralgödsel, påverkas inte av de höjda gödselpriserna. Däremot påverkas eko-odlare av de höga el- och dieselpriserna. Så en enskild lantbrukares situation avgörs av var man är på marknaden och vilka insatsvaror man använder.

Mycket lågpris i importen

Angående Sveriges självförsörjning så är den olika beroende på år, skörd och framför allt produktionsgren. Under ett normalt väderår är vi självförsörjande på spannmål, morötter och socker. Men när det gäller kött och grönsaker så är självförsörjningen betydligt lägre. Att varannan tugga är importerad är i värde-termer ett ganska rättvist mått sett till hela sektorn. Att den svenska befolkningens ”kriskost” kan komma att se annorlunda ut än vad vi normalt äter är en annan fråga. Det är missvisande att påstå att den mesta osten som importeras till Sverige är dessertostar, mycket av importen är stora volymer av lågprisprodukter.

Stärkt matproduktion – stärkt civilförsvar

LRF vill nu se en bred uppslutning kring svensk matproduktion. Vi uppmanar konsumenter och alla aktörer i livsmedelskedjan samt politiken att bidra så att vi ökar självförsörjningen i landet.
Alla produktionsgrenar och produktionstekniker – ekologiskt som konventionellt – kommer att behövas för att säkra livsmedelsförsörjningen. Att varje bonde tar sina produktionsbeslut efter eget huvud skapar en mångfald som också gynnar motståndskraften, och inte minst innovationsgraden för svenskt lantbruk. Sverige står inför en osäker framtid, både vad gäller det geopolitiska läget men även för livsmedelsproduktionen. Det finns helt enkelt ett före Rysslands invasion av Ukraina och ett efter. Vi behöver att alla gör vad vi kan för att tillsammans stärka den svenska matproduktionen och därmed vårt civilförsvar.

Palle Borgström, förbundsordförande LRF
Anna Karin Hatt, vd och koncernchef LRF