– Vi välkomnar riksdagens beslut om att utöka möjligheterna till ersättningsmark. Det innebär en mer långsiktig lösning för exempelvis skogsägare som äger fjällnära skog som inte har fått tillstånd att avverka, säger Paul Christensson, ordförande i LRF Skogsägarna.

Frivillighet stärker naturvärden

Ett av de viktigaste förslagen som LRF tillsammans med skogsägarföreningarna arbetat för länge är att skydd av skog endast ska ske efter frivillig överenskommelse. I praktiken innebär det att när skogsmark ges formellt skydd, exempelvis genom naturreservat, så ska markägare och staten komma överens på frivillig grund utan tvång. I regeringens proposition anges att frivillighet ska vara utgångspunkten i myndigheternas arbete med formellt skydd.

– Detta är bra både för skogsägaren och för naturen. Vår medlemsundersökning visar tydligt att frivilliga arbetsmetoder stärker skogsägares vilja att utveckla och bevara naturvärden i skogen. Det är viktigt att det nu fullt ut tillämpas av alla myndigheter och vi ser fram emot en god dialog, säger Paul Christensson.

– Samtidigt blir jag, som engagerat mig inom LRF i över 30 år, väldigt glad över att se att en motion till LRFs riksförbundsstämma 2017 om frivilligt formellt skydd nu blir regeringens politik. Det visar på kraften i LRF som medlemsorganisation.

Bra med ökad flexibilitet

I propositionen anger regeringen även att formella skyddsformer, som biotopskydd, bör ses över av myndigheter i syfte att göra den mer flexibel, ändamålsenlig och attraktiv.

– Vi välkomnar inriktningen att skapa fler flexibla skydds- och ersättningsformer. Det måste vara möjligt att med tidsbegränsade avsättningar och bevarandeformer där naturvård kan kombineras med brukande. Det är inte minst viktigt när staten vill skydda enskilda arter, istället för hela områden, säger Paul Christensson.

Rapporteringen måste ses över

Utöver att rösta ja till regeringens skogsproposition, så väljer riksdagen även att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

– Vi ser positivt på riksdagens initiativ och hoppas att regeringen tar uppmaningen om att se över hur vi rapporterar skyddad natur till EU på allvar. Mycket av de svårigheter vi ser i EU:s förslag som rör skog, handlar framförallt om Sveriges avvikande rapportering, där vi framstår som sämst i klassen trots att vi egentligen toppar ligan, säger Paul Christensson.

Beslutet i korthet:
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag om att 25 000 hektar statlig skog ska kunna användas som ersättningsmark till enskilda skogsägare och häradsallmänningar. Dessutom utökas Sveaskogs markförsäljningsprogram till 60 000 hektar. Denna skog ska kunna användas som ersättning för skogsägare med skyddsvärd mark.

Riksdagen beslutade även om att rikta fyra uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen i skogspolitiska frågor. Dessa handlar om:

  • beräkningsmetoder för skyddad natur vid rapporteringen till Europeiska miljöbyrån
  • en regelbunden översyn av formellt skyddade områden med möjligheter till förändringar
  • en översyn av skogspolitiken i förhållande till hur bioekonomins roll i klimatomställningen kan stärkas
  • ytterligare åtgärder för att bekämpa granbarkborren i skyddade områden samt kompensation till enskilda skogsägare.

Läs mer på riksdagens webbplats.