… svensk matproduktion har visat sig vara en av världens mest klimatsmarta.
… mjölkavkastningen har ökat vilket innebär att klimatpåverkan per liter mjölk minskat betydligt.
… svensk växtodling på mineraljordar lagrat in kol motsvarande 2,4 miljoner ton C02e per år under de senaste 30 åren.
… det finns skyddszoner längs vattendrag motsvarande ett halvt varv runt jorden.
… mer än 15 000 hektar våtmarker har anlagts vilket varit viktigt för hotade arter och renare vatten.
… odlingen av fång- och mellangrödor för att lagra in kol och minska näringsläckage har ökat.
… kväveutlakningen har minskat cirka 30 procent sedan 1985.
… kvävebalansen är i EU-topp. Enligt OECD har bara Medelhavsländerna och Österrike bättre kvävebalans för åkermarken än Sverige.
… vi dessutom har ett positivt miljömörkertal. En undersökning från 2020 visar att lantbrukare gör miljöåtgärder i det tysta som inte syns i den officiella statistiken.

Försurningen har avtagit

Framgångarna beror på gemensamt och uthålligt arbete från många parter. På 1970-talet startade svenska forskare vattenprovtagningar för att utröna hur det läcker näringsämnen från åkermarken. På 1980-talet präglades miljödebatten i lantbruket till stor del av näringsläckage, havsmiljöfrågor med algblomning och säldöd. 1980-talets stora miljöfråga för många svenskar var annars försurningen av många sjöar på grund av surt regn. I skogen ledde det till kronutglesning och begreppet skogsdöd myntades. Sedan dess har det försurande nedfallet minskat betydligt.

EU medförde många förändringar

Under 1990-talet förändrades jordbrukspolitiken och Sverige gick med i EU. Det medförde flera förändringar och bland annat minskade spannmålsodlingen med 300 000 hektar på kort tid och åkrar övergavs. Det senaste decenniet har klimatfrågan dominerat samtalet om mat och miljö. Även biologisk mångfald har fått nödvändig ökad uppmärksamhet, inte minst genom EU:s Biodiversitetstrategi som är en del av EU:s Green Deal.

Antalet bönder har halverats

Samtidigt som det egentliga miljö- och klimatarbetet blivit alltmer omfattade och systematiskt har miljön och naturen påverkas i hög grad av förändringen av lantbruket och livsmedelsproduktionen under de 50 åren. Året för Stockholmskonferensen 1972 fanns det cirka 140 000 lantbruksföretag i Sverige och idag finns ungefär hälften så många. Det har inneburit att stora arealer betesmark med värdefulla arter vuxit igen när betesdriften upphört. Kvarvarande gårdar har blivit större och ibland sägs att det finns ingen annan del av näringslivet som har effektiviserats så mycket som odlingen. Det har i sin tur gjort maten billig. 1972 användes nästan dubbelt så stor andel av hushållens inkomst på livsmedel jämfört med idag.

Livsmedelsproduktionen måste öka

Nu är vi i en period där hälften av lantbrukarna är i pensionsåldern och intresset för naturbruksgymnasier är det högsta på decennier. Ska svenskt lantbruk i ytterligare 50 år fortsätta att utveckla jord- och skogsbruket till att bli ännu mer klimatsmart och vara en förebild globalt måste den svenska matproduktionen öka i linje med ambitionerna i den svenska livsmedelsstrategin. Sverige är ett av få länder där ökad produktion och ökad hållbarhet går hand i hand.

LRF Ungdomen medverkar

I dag, 2 juni, startar Stockholm+50 , men redan i går var LRF Ungdomens ordförande Elisabeth Hidén i ett UNDP-event där hon pratade om att säkra det globala matsystemet. Huvudbudskapet var att vi behöver ökad inhemsk produktion av fosfor och kväve så att vi minskar beroendet från öst och arbeta mer cirkulärt.

44 minuter in i sändningen kommer Elisabeth Hidéns inspel.