- Att skydda vårt viktiga vatten är en självklarhet, men för många enskilda vattendrag i jordbruksbygd är målen fortfarande så högt satta att det är orealistiskt att nå dem. Det har vi under hela processen varit tydliga med, därför är det en besvikelse att regeringen inte tar till sig av problematiken, säger LRFs förbundsordförande Palle Borgström.

LRF är en av många organisationer som under en lång tid har varit kritiska till åtgärdsprogrammet. Även riksdagen, ett 40-tal kommuner och Havs- och vattenmyndigheten (HaV) begärde att regeringen ska pröva vattenmyndigheternas åtgärdsprogram för 2021-2027 med bedömningen att åtgärdsprogrammet strider mot annan lagstiftning. Men efter sex månaders granskning landade regeringen i att ingenting behöver göras.

"Beslutsfattandet bör ligga på regeringen"

- Tillsammans med ökade krav i andra EU-direktiv försämrar det möjligheten att nå målen i den nationella livsmedelsstrategin. Det samlade betinget är så stort att regeringen bör göra avvägningen som vattenmyndigheterna inte gör – precis som sker i de flesta andra länder där det är regeringen som fattar besluten istället för regionala myndigheter, säger Palle Borgström och påpekar att lantbruket har bedrivit ett systematiskt vattenvårdsarbete sedan början av 1980-talet, genom bland annat Greppa Näringen och LEVA.

"Det är något som inte fungerar som det ska"

Regeringen skriver i sitt beslut att de bereder Vattenförvaltningsutredningens förslag vilket är bra. Utredningens förslag handlar om att förändra organisationen för att genomföra vattendirektivet i Sverige.

- Det är positivt att regeringen tar upp den två år gamla vattenförvaltningsutredningen. Eftersom nationella myndigheter och kommuner gång på gång begärt prövning av åtgärdsprogrammen är det ett tecken på att något inte fungerar som det ska.

LÄS MER: Altinget: Regeringen ger inte kritikerna rätt

Essunga kommun: Förslaget kommer kosta oss 480 miljoner