Ser man tillbaka på vad som har hänt under den tid som vi har brukat vår gård så kan man känna en viss stolthet. Vi har blivit mycket bättre att ta tillvara den gödsel som vi producerar, det handlar inte om att försöka ”bli av med” gödseln utan vi ser det som en stor tillgång i växtnäringsbalansen. Djurens gödsel spelar en avgörande roll för att vi ska kunna tillföra ny näring till jordarna, oavsett om man odlar konventionellt eller eko. Därför är djuruppfödning så viktig för naturens kretslopp.

Användningen av växtskyddsmedel här på gården har också blivit mer sparsamt och fokuserat på att åtgärda det som är problemet istället för att göra en sprutning bara för att vara på den säkra sidan. Detta och mycket annat gör att de marker jag brukar idag befinner sig i en bättre näringsbalans än när jag började som bonde. En liknande utveckling ser man på de flesta gårdar i Sverige. Vår ständiga strävan efter en hållbar utveckling för kommande generationer har lett till att den svenska produktionen har blivit bättre för miljön om man jämför oss med omvärlden.

Mina betesmarker har även andra fördelar, inte specifikt bara naturbetesmarker, utan alla de gräsvallar där djuren betar och de åkermarker där gräsfoder odlas. Dessa marker binder effektivt in kol i jorden, tack vare att en stor del av växten (som absorberar koldioxid från luften och omvandlar till kol i växten) stannar kvar under jorden även efter betet. Dessa marker bidrar effektivt till en minskning av koldioxiden i atmosfären och därmed en minskad klimateffekt.

Det är skillnad på kött och kött för klimatet

Men nu ska jag börja producera nötkött och flera forskningsrapporter pekar ut svenskt kött som det mest klimatsmarta i EU, det är inget som jag har hittat på. Forskning visar bland annat på att utsläppen från svenskt kött är 25 procent lägre än medelutsläppen i EU*. För griskött är utsläppen från svensk produktion också lägre än från importen.

Idag importeras ungefär hälften av det kött vi äter i Sverige, många gånger från länder med betydligt större klimatpåverkan än det svenska köttet. Kött som dessutom är producerat med en helt annan djuromsorg än i Sverige, med produktionsmetoder som till och med skulle vara olagliga i Sverige. Därför skulle det vara bättre om vi åt mindre importerat kött till fördel för svenskproducerat.

Gaffel.png

Det är skillnad på kött och kött för hälsan

Men det finns andra anledningar till att välja svenskt kött. Enligt WHO så är ett av de största hoten mot världshälsan antibiotikaresistens. Antibiotikaresistens betyder att antibiotikan inte biter på bakterierna för de har blivit så vana vid det och våra sjukdomar botas inte – precis som det var innan år 1927 då antibiotikan uppfanns. Då kunde ett mindre sår bli en allvarlig infektion med dödlig utgång.

Hur kan då bakterierna bli så ”vana”? Jo bland annat därför att i många länder utanför Sverige så ger man antibiotika direkt i fodret till djuren för att de inte ska bli sjuka och för att de ska växa bättre.

Sverige har den lägsta antibiotikaförbrukningen i hela EU därför att friska djur inte behöver antibiotika. I Sverige ger vi djuren antibiotika när de är sjuka och när en individ behöver behandlas, så att den ska bli frisk. Till exempel har Tyskland 7 gånger så hög förbrukning och i Spanien använder man 30 gånger mer antibiotika än i Sverige.

Antibiotika.jpg

Här i Sverige har vi utrymme för en betydligt större köttproduktion än i dag, och skulle kunna bli en viktig exportör av klimatsmart hållbart producerat kött. När välståndet ökar i hela världen så ökar även efterfrågan på kött, så är det.

Jag ser det inte som min uppgift att berätta vad någon ska äta, men mer än 80 procent av svenskarna äter blandkost, där kött och mycket annat ingår. Därför tycker jag att man, om och när man köper kött, ska välja mer svenskt och mindre importerat, det gör nytta både för konsument och miljö.

Håkan Lundgren, ordförande LRF Sydost och blivande köttbonde i Heda Gamleby.

* Källa: J.P. Lesschen etal. Animal Feed Science and Technology, 2011