I Sydost har vi tre län och där­med tre stycken regionala livs­medelsstrategier. Utöver LRF Sydost är det region och läns­styrelse i respektive län som är de bärande aktörerna för stra­tegierna, samt att det finns flera olika samarbetspartners.

Jag frågar mig: Gör livsmedelsstrategierna och LRF Syd­osts medverkan skillnad för LRFs medlemmar? Jag är över­tygad om att det gör det. Vi har ett gemensamt mål i strategier­na att öka livsmedelsproduk­tionen och dess värde, och goda förutsättningar i sydostregio­nens olika län för att lyckas.

I och med torkan 2018, och den i år i de sydöstra kustområ­dena, finns det starka samver­kande drivkrafter att på olika vis stötta livsmedelsprodu­center. Till exempel ser vi att myndigheter tar egna initiativ som godkännande av slåtter på trädor. 2018 möjliggjordes även förenklade dispensansökningar för att kunna sprida flyggödsel senare på året, så att vallar kun­de skördas eller betas senare på hösten. Extra ansträngningar gjordes även för att få ut EU-er­sättningarna i tid.

Vad vi också ser i det gemensamma arbetet för ökad livs­medelsproduktion är att den gröna näringens produktion och frågor ligger högt på agendan hos politikerna (regioner), myn­digheter och övriga aktörer. Vi är inte på något vis i mål, men det görs positiva utvecklingsar­beten kring nya grödor, landba­serade fiskodlingar, köttkvalite­ter riktat mot restauranger och effektiv vattenhantering.

Från LRF Sydost har vi målet att livsmedelsstrategierna ska vara ett känt och ett bärande dokument på alla enheter i med­verkande myndigheter och orga­nisationer. Där är vi inte än. Men de regionala livsmedelsstrate­gierna är en nyckel och hävstång, bland annat för att få framgång i regionalt påverkansarbete för LRF Sydosts medlemmar.

Per-Göran Sigfridsson, ledamot LRF Sydost