Viltet trampar ner, bökar runt och äter upp grödorna. Kända sedan en längre tid är de skador vildsvinen orsakar. De är det största vilthotet mot livsmedelsproduktionen, och ökar lavinartat i antal. Vildsvinen uppskattas till mellan 300 000 och 450 - 500 000 beroende på vem som uttalar sig. Nytt är också att de drar sig allt längre norrut och nya delar av landet drabbas. Utvecklingen går att vända, bland annat genom kraftigt ökad jakt.

En bubblare i södra halvan av Sverige är dovhjorten. Lantbrukare varnar för att djuret och dess skador ökar. SCB:s siffror visar att oron är motiverad, dovhjorten ökar rejält i flera delar av landet och i flera grödor.

- Viltskadorna i lantbruket är ett samhällsproblem eftersom de i praktiken innebär ett massivt matsvinn. För lantbrukarna själva handlar det om ett stort inkomstbortfall och många funderar på att helt lägga ner sin odling, detta påverkar också den långsiktiga hållbarheten i Sveriges försörjningstrygghet när det gäller livsmedel, säger Fredrik Persson viltansvarig i regionstyrelsen LRF Sydost

I Götalands skogsbygder som Småland och delar av Blekinge tillhör har vi 82 975 ton viltskadad slåttervall år 2020 som kan jämföras med 42 821 ton år 2014. I Götalands mellanbygder som kustremsan av Kalmar och Blekinge tillhör har vi 15 222 ton viltskadad slåttervall år 2020 som kan jämföras med 9719 ton år 2014.

LRF jobbar internt med att underlätta jakt genom att uppmuntra markägare att se till att man har formella, skriftliga, jaktavtal. Makten över jakten är viktig i sammanhanget eftersom livsmedelsproduktionen är överordnad jägarnas intressen.

LRF uppmanar också markägare att skaffa faktaunderlag genom att montera upp burar på markerna för att få synliga bevis på hur en yta som inte betas av vilt ser ut. Det gör det lättare att få en bild av skördebortfallet genom viltskador.

- Det krävs också insatser från politiken och myndigheterna. Regeringen måste i första hand tillsätta en ny jaktlagsutredning. Vi behöver en modern lagstiftning som är anpassad till dagens viltpopulationer och förutsättningar. Gällande jaktlag syftar till att skydda vilt och att motverka jakt som skulle kunna minska viltskadorna, fortsätter Fredrik.

LRF vill:

  • Tillstånd för drönare med kamera och viss användning av fordon vid jakt på vildsvin, så att jakten blir mer effektiv.
  • Generella regler för skyddsjakt på vildsvin på hela den fastighet som har skador, inte bara exakt på den del av fastigheten som skadas.
  • Slopad generell fredning av vildsvinssuggor som åtföljs av smågris. Det ska inte vara ett jaktbrott att av misstag fälla en förande sugga.
  • Ändrade regler för fångst av vildsvin så att även vuxna vildsvin får fångas.
  • Samordnade jakttider så att fler viltarter kan jagas vid samma tidpunkt.
  • Tillstånd för hjälpmedel som rörlig belysning och mörkerriktmedel för fler arter än vildsvin, som hjortdjuren.
  • Möjlighet för jägare att sälja vildsvinskött direkt till konsumenter. Livsmedelsverkets förslag till åtgärder måste bli verklighet.
  • Tvingande beslut av länsstyrelserna om jakt när markägare och jägare inte kan eller inte vill begränsa skadegörande vilt.
  • En premie för vildsvin som lämnas till vilthanteringsanläggning.

Mer information Jordbruksverket

Rapport: Viltskador i lantbruksgrödor 2020

Kontaktpersoner LRF Sydost

Fredrik Persson, ledamot och viltansvarig LRF Sydost fredrik.emmeryd@gmail.com 073–3764449

Helene Lantz, verksamhetsutvecklare LRF Jönköpings län & LRF Sydost helene.lantz@lrf.se 010-184 42 96