Länsstyrelserna kommer ha en central funktion när landets samtliga vattenkraftsanläggningar ska prövas under de kommande decennierna. Myndigheten ska samordna dialogen mellan berörda aktörer och bistå med kunskap och underlag.

I fallet kring dammen i Rinn som vi tidigare skrivit om, är Länsstyrelsen en av motparterna till Fortum. Man anser att ansökan har ett flertal stora brister, bla underkänns bolagets planer på att öppna en fiskväg i mitten av dammen. Men Mikael Hedenskog på Länsstyrelsen i Värmland anser dock inte att myndigheten därmed förespråkar utrivning:

-  Länsstyrelsen har inte framfört något yrkande om utrivning. Länsstyrelsen har däremot haft synpunkter på utformningen av ombyggnaden där länsstyrelsen förordar en fiskvägsutformning som blir effektiv även vid högre flöden, säger han.

Vad Länsstyrelsen anser, framgår dock av handlingarna. I ett yttrande från februari 2019 skriver man att det första förslaget från Fortum där utrivning förespråkades, hade varit ett bättre alternativ för att uppnå god ekologisk status. Och i inlagan till domstolen från i maj i år står att ”… en utrivning av dammen torde medföra positiva konsekvenser för vattendragets ekologi. Utifrån ett biologiskt perspektiv är alltså utrivning och naturliga förhållanden att föredra framför fortsatt dämning.”

Fortum och Länsstyrelsen är inte heller överens om ägarskapet. Bolaget menar att man got över ägandet 1985 där ett flertal kraftverk och dammar togs över från Billerud AB. Men Länsstyrelsen anser inte att det är tillräckligt.

Många prövningar

Mark- och miljödomstolarna kommer få mycket att göra i vattenfrågor framöver. Den del som kopplas till vattenkraft kommer till stor del finanserias av en nationell miljöfond som bildats av de största vattenkraftsproducenterna. Men i några län – bland annat Värmland - finns ett stort antal dammar i som saknar naturlig koppling till vattenkraft. Många av dem med anor från flottningstiden.

Hur kommer dessa att hanteras när åtgärdsgrupperna i nationella planen gås igenom? Hur höga krav på miljöanpassning kommer ni att ställa?

-  Enligt den nationella planen för vattenkraftens miljöanpassning ska berörda myndigheter analysera vilka övriga verksamheter, såsom dammar, som kan påverka det vatten som prövningarna avser och vidta de åtgärder som behövs. Här nämns exempelvis att länsstyrelserna kan behöva vidta tillsynsåtgärder eller initiera omprövningar parallellt med prövningarna för vattenkraftverken, säger Mikael Hedenskog.

Ett flertal dammar har/kan ha oklart ägarskap – hur kommer dessa hanteras och vem tar ansvar för att reda ut vems de är och vilka åtgärder som i så fall ska utföras?

-  Utgångspunkten bör vara att det är fastighetsägaren som äger dammen. Det är därför många gånger naturligt att det är fastighetsägaren som tillfrågas om ägarskapet till en damm. Men vi vet också att det i Värmland finns ett stort antal så kallade äkta flottningsdammar. Det är dammar som inlösts eller uppförts (och inte överlåtits till annan) av en allmän flottled. Åtgärder som behöver göras kommer att diskuteras i samråd mellan dammägare och länsstyrelsen inför att åtgärden tillståndsprövas av mark- och miljödomstolen eller anmäls till länsstyrelsen.

Andra intressen

I riktlinjerna för prövningen betonas att miljöåtgärderna ska vara rimliga så att inte elproduktionen drabbas för mycket. Utrivningar ska därför undvikas.

Men det handlar inte bara om den produktionen utan även om en lång rad andra intressen som Länsstyrelsen har ansvar för att ta hänsyn till. Exempelvis hur varierande vattennivåer påverkar kringboende, kulturmiljöer, med mera. Mikael Hedenskog menar att även om syftet är att nå bästa möjliga miljönytta, så ska även de intressena vägas in. Men det är en bedömning som får ske i varje enskilt fall.

För Värmlands del är det de östra delarna som är först ut och där ska processen vara klar redan 2025. Klarälvens tillflöden ska prövas 2026 och Vänern 2033. Det kan låta som en lång tidsperiod, men det är samtidigt mycket arbete som ska utföras och exakt hur lätt eller svår processen blir, det återstår att se.

 

Erik Evestam
Äganderättsexpert LRF Västra Sverige