Det handlar om tranor, svanar och gäss, så kallade storfåglar, som blir allt fler för varje år. Fåglarna trampar och förstör grödor för hundratusentals kronor för lantbrukare. Idag behöver lantbrukare ett särskilt tillstånd från Länsstyrelsen för att bedriva skyddsjakt på fåglarna. Men från och med 1 juli blir de nya regler i hela landet.

–Den stora skillnaden är att lantbrukare på eget initiativ får bedriva skyddsjakt utan att behöva söka tillstånd från oss. Det är dock viktigt att jordbrukarna läser på kring de nya jakttiderna och villkoren som gäller för de olika arterna, säger Ellinor Sahlén, viltförvaltare vid Länsstyrelsen Västerbotten.

I Ersmark utanför Skellefteå är fågelproblematiken stor.

Kostsamma skador
I Västerbotten har det betalats ut ersättning för fågelskador på i genomsnitt 500 000 kronor per år mellan 2011-2019 i Västerbotten. År 2016 var ett rekordår då 1,2 miljoner kronor betalades ut.

Alfred Olofsson, som bedriver mjölkproduktion med 165 mjölkande kor i Ersmark, Skellefteå, är en av de bönder som drabbas av fåglarnas framfart, främst trana och svan. Han brukar 430 hektar, varav 200 hektar spannmål, och kostnaderna för fåglarna varierar från år till år. Som mest har det handlat om 130 000 kronor, medan vissa år är det just ingenting.

– Det är beroende på hur man hinner tröska, och vilka områden det rör sig om. Vissa områden har alltid många fåglar. De är inte bara på kornet, utan kan även vara på nyinsådda vallar, där de är och plockar kornrester från föregående år med näbbarna och förstör, berättar Alfred Olofsson.

Varför behövs så många fåglar?
Han har tidigare provat olika skrämselverktyg, bl a ”Hulken”, en uppblåsbar gubbe som man koppla sirener till, men det har inte fungerat. Fåglarna har ändå stannat kvar. Alfred Olofsson är positiv till de nya reglerna som ska underlätta skyddsjakt, men ifrågasätter varför man inte åtgärdar grundproblemet, nämligen att fåglarna vuxit till ett sådant stort antal.

– Med skyddsjakten decimerar man ju inte stammen, vilket är det som behövs. Varje år är man glad över ett nytt rekord av antal tranor i Hornborgasjön, men till vilken nytta ska vi ha så många, frågar han sig.

Sångsvanar på åker.

Ändringar i jaktförordningen
Här nedan hittar du information och villkor om vilka fåglar som lantbrukare får bedriva skyddsjakt på, från och med 1 juli 2021, utan att ansöka om tillstånd från Länsstyrelsen.

Trana som uppträder i flock om minst fem individer, får jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada under perioden 1 aug – 30 sept och 1 april- 30 maj.

Sångsvan som uppträder i flock om minst fem individer får jagas vid fält med oskördad gröda om det behövs för att förebygga skada under perioden 1 okt- 31 mars.

Grågås, kanadagås och vitkindad gås som uppträder i flock om minst fem individer vid fält med oskördad gröda eller kan medföra olägenhet för människors hälsa, får jagas under perioden 1 juli-30 juni.

Skyddsjakten går ut på att skjuta någon enstaka fågel i skrämselsyfte och inte reducera antalet fåglar.

Här kan du läsa mer om villkor och tider för skyddsjakt.
Se även ett rykande färskt webbinarium om fågelskador här.