• Hela åtgärdspaketet i alla sina delar omfattar tiotals miljarder kronor mer än de beräknade 24 miljarderna. Genomförande av ett så omfattande vattenprojekt är ett stort ekonomiskt åtagande för Sverige som land. Det är inte rimligt att vattendelegationerna gör avvägningar mot andra samhällsmål och därför bör vattenmyndigheterna begära att regeringen överprövar åtgärdsplanerna.
  • Den uteblivna dialogen och påföljande låga delaktigheten fortsätter vara ett systemfel i det svenska genomförandet. LRF anser att graden av dialog varit så otillräcklig att vattenmyndigheterna bryter mot vattenförvaltningsförordningen (VFF) (2004:660) om kravet på samverkan.
  • På de 25 åren sedan 1995 har fosforläckaget från åkermarken minskat med cirka 10 % enligt SMED. I många jordbruksdominerade vattenförekomster innebär den föreslagna klassgränsen för God/Måttlig att fosforkoncentrationen behöver minska med mer än 50 %. Det är orimligt, även för en tidsperiod av flera cykler.
  • Vattenmyndigheternas förslag om areal strukturkalkning är inte möjligt att nå. Även om det teoretiskt går att få fram de nödvändiga 2,6 miljoner ton kalk blir det till ett pris som lantbruket inte har råd med.
  • LRF anser att vattenmyndigheterna har använt undantagsmöjligheterna MSK (mindre stränga krav) och KMV (kraftigt modifierat vatten) i allt för liten omfattning. Den restriktiva tillämpningen strider mot vattenförvaltningsförordningen.   
  • De totala konsekvenserna av de föreslagna fysiska åtgärderna i vattendragen är inte utredda. Det är en storskalig ombyggnad av tusentals vattenmiljöer som kommer få stor påverkan på omlandet, de befintliga ekosystemen, på boendemiljö och landskapsbild. Åtgärden saknar till stora delar finansiering. Det är också brist på helhetsperspektiv när myndigheten å ena sidan verkar för att direkt eller indirekt riva ut dammar som vattenspeglar och å andra sidan vill verka för fler vattenspeglar i form av våtmarker, samt dammar för bevattning och som skydd för höga vattenflöden. Här måste tillgängliga undantag nyttjas.
  • Beräkningen av lantbrukets miljöarbete för att minska näringsförluster behöver räknas på ett annat sätt eftersom den faktiska förändringen av näringshalter tar mycket lång tid. Vi menar att beräkningen bör göras och redovisas på vattenförekomstnivå för att belysa frågan: hur mycket borde fosforkoncentrationer i den aktuella vattenförekomsten ha sjunkit på grund av de åtgärder lantbrukarna har gjort. Man behöver räkna med alla de åtgärder lantbruket har gjort och gör, bl.a. med ny teknik.
  • Bristande konsekvensanalys. Åtgärdsprogrammen saknar konsekvensanalys av hur förslagen påverkar den nationella livsmedelsstrategin och framförallt hur kostnaderna för att producera livsmedel påverkas. De förslag till åtgärder som finns gällande fysiska åtgärder i vattendragen är mycket omfattande. Konsekvenserna av åtgärderna är dåligt utredda ur ett helhetsperspektiv.

LRFs synpunkter på vattenmyndigheternas samrådsunderlag för Åtgärdsprogram, Förvaltningsplan samt Samhällsekonomisk konsekvensanalys i sin helhet >>

LRF Västra Sveriges synpunkter på vattenmyndighetens Förvaltningsplan och Åtgärdsprogram >>

Christer Jansson
Verksamhetsutvecklare vattenfrågor LRF Västra Sverige, christer.jansson@lrf.se