Under tisdagseftermiddagen har 35 LRF-förtroendevalda västsvenska företagare och personal varit i Riksdagen för dialog med 15 riksdagsledamöter i åtta viktiga politiska frågor för det gröna näringslivet, under eminent värdskap av Ann-Sofie Alm och Jennie Nilsson.

Vi lyfte in nedanstående åtta frågor för fortsatta samtal:

Vattenförvaltning
Hur medverkar politiken för vattenförvaltning till möjligheten att öka vår livsmedelsproduktion i linje med Livsmedelsstrategin. Vi behöver en vattenpolitik som står upp för ökad produktion. Då behövs att undantagen i vattenpolitiken tillämpas fullt ut och en bredare syn på vad som är klimatanpassning samt konkreta förslag om finansiering för de åtgärderna.

Ny jaktlag
Sverige behöver en ny jaktlag med både gas och broms som balanserar vilt mot produktion på ett sätt som dagens lagstiftning inte gör. Hjortar, vildsvin och stora fåglar gör att 330 miljoner limpor aldrig hamnar i brödhyllan, 1 165 000 matkassar per år når aldrig butiken. Allt går till spillo redan på åkern. Dessutom skador i skogen som motsvarar 500 000 ton pappersmassa, 8,6 miljoner liter miljödiesel och 13 000 villor, varje år. Sverige behöver en modern jaktlagstiftning som är anpassad till dagens viltpopulationer och förutsättningar.

Rapportering av skyddad natur
Sveriges rapportering av skyddad natur till EU måste överensstämma med övriga medlemsländers och inte innebära att vi straffas med fler krav för att vi mäter bäst i klassen. Styrmedel från EU som leder till mindre aktivt skogsbruk riskerar att minska tillväxten i de svenska skogarna och därmed också kolinlagringstakten. Dessutom minskar möjligheterna att ersätta fossila produkter med biobaserade.

Frivillighet i områdesskyddet - ut på anbud nu! Områdesskyddet i skogen borde som i Norge bygga helt på frivillighet.

Biodrivmedelsproduktion
Ökad biodrivmedelsproduktion i landet ökar försörjningstryggheten för både energi och livsmedel. Det finns ingen motsättning mellan mat och biodrivmedel, i Sverige finns plats för båda. Lantbruket behöver en stärkt konkurrenskraft och långsiktiga spelregler för att investera och utveckla nya bränslen. För att kunna ställa om till förnybart drivmedel behövs en biopremie som gör det konkurrenskraftigt jämfört med standarddiesel. Det behövs en skatteväxling där dagens dieselskattenedsättning byts mot ett jordbruksavdrag i deklarationen av företagsskatt.

Kommunal miljötillsyn
Kommunal miljötillsyn - sätt fokus på kompetens, effektivitet och efterhandsdebitering som det som nu gjorts av regeringen i beslut i våras med livsmedelstillsynen. Idag är skillnaden i kostnad och/eller kompetens enorm mellan kommunerna.

Krispaket med hållbarhetsprofil för svenskt jordbruk
Efter klimattoppmötet i Glasgow var alla överens. Ska vi vända utsläppskurvan måste många länder och sektorer göra mycket mer och snabbare. Men samtidigt som vi står med ena benet mitt i en klimatkris, är vi på väg in i en begynnande global matkris. Kostnaderna för att producera mat har fullständigt exploderat den senaste tiden. LRF kan i en aktuell beräkning visa att kostnaderna för oss svenska lantbrukare de senaste månaderna ökat med ofattbara 4,1 miljarder kronor på årsbasis. Läget är så pass kritiskt att allt fler svenska bönder funderar på om de över huvud taget har råd att producera mat. Istället vill vi att dagens politiska styrmedel ska vara mer flexibelt.

Vi är stolta över att vara en del av världens mest hållbara lantbruk. Vi är stolta över att skapa arbetstillfällen på vår ort och se till att vår landsbygd hålls levande. Men vi har knappt återhämtat oss från torkan 2018. Ska ett av världens mest hållbara lantbruk klara dessa tuffa tider krävs det att regeringen arbetar fram ett krispaket för det svenska lantbruket, precis som det gjordes för andra yrkesgrupper under pandemin. I Norge har regeringen redan agerat. I dagarna beslutades om att ge jordbruket ett kraftfullt krisstöd för att kompensera för de kraftigt höjda priserna.

Den svenska regeringen behöver visa samma beslutsamhet. För oss är det viktigt att krispaketet har en tydlig hållbarhetsprofil. De många investeringar som gjorts av enskilda lantbrukare för en hållbar omställning på våra gårdar får inte ha varit förgäves. Därför har vi lämnat över ett förslag till regeringen på sex punkter:

  1. Tillfälligt riktat stöd till lantbruket: Utformas som 2018 års stöd vid extremtorkan.
  2. Biopremie för biodrivmedel: Ett stöd när rena biodrivmedel används i lantbruket.
  3. Riktat stöd för investeringar i svenska biodrivmedelsanläggningar: Riktat investeringsstöd eller utvidgade gröna statliga kreditgarantier.
  4. Jordbruksavdrag: Gör en grön skatteväxling där ett nytt skatteavdrag ersätter dagens skattenedsättning på diesel.
  5. Återbetalning av dieselskatten: En kortsiktig förstärkning av det befintliga återbetalningssystemet för jord- och skogsbrukare.
  6. Styrmedelsanalys: Regeringen bör göra en skyndsam konsekvensanalys av de befintliga styrmedel som påverkar lantbrukarnas lönsamhet negativt.

Vi lantbrukare är i den absoluta tätpositionen inom djurhälsa och hållbar matproduktion, och vill fortsätta att jobba för att bli ännu mer hållbara och minska vårt fossilberoende ytterligare. Det är viktigt att konsumenter betalar ett högre pris för mat som producerats på ett ansvarsfullt sätt med respekt för både djur, klimat och natur. Men att förlita sig på att handeln tar ut hela kostnadsökningen på konsumenterna är inte realistiskt. Vårt budskap till våra västsvenska riksdagsledamöter är därför tydligt: Vi behöver konsekvensneutrala styrmedel och att ni jobbar för att ge oss förutsättningar att fortsätta att producera hållbar mat i absoluta världsklass.

Den svenska medfinansieringen av CAP framåt
EUs budget för perioden 2021–2027 innebär stora neddragningar av jordbruksstöden från 2023. EUs finansiering av landsbygdsprogrammet minskar exempelvis med ca 15 procent i fast penningvärde.

Lågtrafikerade vägar
Mer än hälften av alla lågtrafikerade vägar är daterade före 1950. De är inte byggda för dagens trafik och blir allt sämre. Budgeten för lågtrafikerade statliga vägar har gång på gång prioriterats bort och istället prioriteras vägar där många färdas. Underhållsskulden för det statliga vägnätet är idag 23 miljarder kronor och kommer att öka till 2030 om inte mer medel avsätts.

Robert Larsson
Regionchef för LRF i Halland, Värmland och Västra Götaland, robert.larsson@lrf.se