Det var också till honom som Jan-Olof Larsson vände sig när han fick viltskador av dovhjort på sina marker som han arrenderar av Prästlönetillgångarna vid Kinnekulle.

- Vi tog kontakt med stiftet och de i sin tur pratade med jägarna och så fick vi till skyddsjakt mellan den 1 och 15 april, det gjorde nytta i höstvetet, det hade sett betydligt sämre ut om vi inte fått till den jakten säger han.

För att kunna se hur stora betesskadorna är, har Jan-Olof byggt så kallade betesburar, som han placerat ute på fälten. Till hösten är tanken att han ska väga och mäta och se hur stora viltskador han egentligen har.

- Stiftet har varit jättebra och tagit betesproblematiken på allvar, säger Jan-Olof.

Joakim Källman på Skara stift är mån om att jordarrendatorerna inte ska få för mycket betesskador.

- Vi har en paragraf i våra jakträttsavtal att om jordbruksarrendatorn får stora viltskador, så har vi möjlighet att sätta in andra jägare, detta tycker vi fungerar bra, säger Joakim.

På Kinnekulle har dovhjortarna fått fäste och de ställer till det för flera lantbrukare i trakten.

- För inte så länge sedan så var det en hjord på 160 hjortar på ett fält och räknar man om det till vad de motsvarar i energiintag så är det som att 40 älgar gick och betade på det fältet, säger Peter Karlsson som också han har en del problem med viltskador på sina marker.

Prästlönetillgångarna är en stor markägare runt Kinnekulle men det finns också många privata markägare.

- Vi måste hjälpas åt att få ner viltskadorna och för det behövs det en ökad avskjutning och för att uppnå det måste vi ha en bra dialog med jägarna och med varandra, säger Jan-Olof.

Peter Karlsson instämmer och nu när vildsvinen också börjat etablera sig runt Kinnekulle är det än viktigare med bra jakträttsavtal.

- I höstas hade vi en träff med 3-4 jaktlag här runt omkring för att styra upp hur gränserna skulle se ut och även diskutera hur vi gör framöver, men med bra avtal och samtal kommer man långt, säger han.

- Som markägare behöver man vara tydlig gentemot jägarna och det tycker jag att vi är, våra avtal löper på ett år i taget och paragrafen som öppnar upp för att vi ska kunna ta in andra jägare om skadorna för våra arrendatorer blir för stora är jättebra, det blir tydligt både för oss som markägare men också för jägarna, avslutar Joakim Källman.

Så upplåter du din mark för jakt >>

Fakta: Det är Prästlönetillgångarna som äger egendomen och det är Stiftets egendomsavdelning som förvaltar den.

Clara Hyltbäck
Kommunikatör LRF Västra Sverige, clara.hyltback@lrf.se