– Ämnet kan upplevas som komplicerat, men markavvattning är viktigt – man måste ta det på allvar och sätta sig in i frågan ordentligt, säger Christer Jansson, sakkunnig på LRF Väst.

Klassningen av kraftigt modifierade vatten, KMV, pågår vad gäller vattenkraft, och ett liknade arbete ska göras för markavvattningen.

LRF Väst ser det som väldigt viktigt att markägarna blir en del av processen när vattendragen ska klassas, eftersom de lokala förhållandena styr vilka åtgärder som är rimliga att genomföra.

– Vi ser ju att lokalt engagemang gör att åtgärderna ökar i omfattning och arbetssättet med samverkansgrupper skulle demokratisera arbetet här i Sverige, säger Christer Jansson.

Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten, Hav, har tagit fram en underlagsrapport som vägledning.

– De båda myndigheterna har kommit fram till att Sverige skulle kunna ta mellan 5 000–12 000 hektar ur produktion, utan att det skulle ge en betydande negativ påverkan på livsmedelsproduktionen, beroende på var geografiskt marken skulle tas ur produktion, säger Christer Jansson.

LRF Väst anser att alla vattendrag i jordbrukslandskapet kommer att behöva klassas som KMV för att inte ge negativa effekter på livsmedelsproduktionen. När ett vattendrag blir klassat som KMV innebär det att målsättningen blir god ekologisk potential i stället för en god ekologisk status.

Det innebär fortfarande att en hel del åtgärder kan behöva göras, som till exempel tillföra död ved, skapa svämplan och större miljöhänsyn vid underhåll.

– Det är just i detta steg som den lokala kunskapen blir så viktig – för att kunna avgöra genomförbarheten av de olika åtgärdsförslagen, säger Christer Jansson.

LRF Väst arbetar nu för att medlemmar och förtroendevalda tar sig an markavvattningsfrågan.

– Vi fortsätter att satsa på att markägarna ska få mer kunskap om markavvattning, men också att se vikten av att underhålla sina diken. Vi kör vidare med våra studiecirklar, där vi har utbildade cirkelledare som håller i dikesvandringar, men vi satsar också på studiecirklar i hur man underhåller diken och hur ett dikningsföretag fungerar. Vi tror att detta är ett sätt att börja diskutera markavvattning, avslutar Christer Jansson.

Clara Hyltbäck